Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Tegnérs biktmoder. Af E. Wrangel. Med 8 bilder - III - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
E. WRANGEL.
domlighet». »Kärleken är lifvet, men
allt lif dör under luftpumpen.
Platonismen, nämligen den erotiska, är blott en
lysande ensidighet», skref Tegnér till
Brinkman, som likaledes beklagat sig
öfver hans förakt för »svärmeriet».
Tegnérs egen känsla för den charmanta
friherrinnan hotade också en gång att gå
öfver »platonismens» gränser. Att den
kunde räddas och icke utsläcktes, fastän
hon tillgrep »luftpumpen» — om man
så får kalla den svalkande luftning, som
en resa borde medföra —, att hans
känsla för henne, efter någon tids
afkylning, kunde luttrad öfvergå i en varm
vänskap och aktningsfull hängifvenhet,
det är Martina von Schwerins ovanskliga
förtjänst.
IV.
A Sireköpinge — där en inskrift på
en präktig magasinsbyggnad ännu bär
namnen: Werner von Schwerin Martina
Törngren 1810 — bebodde herrskapet
den ena (från inkörseln den vänstra)
flygeln. Det mellersta boningshuset, hvars
nedre våning synes vara af mycket hög
ålder, under det att den öfre påbyggdes
först efter den Schwerinska tiden, tjänade
då blott till köks- och ekonomibyggnad.
I den högra flygeln funnos bl. a.
biljardrum samt gästrum å vinden; här har
Tegnér säkerligen bott vid sina besök.
Den vänstra flygeln hade en större
sal till höger och en salong därbredvid
åt trädgården. Här hade friherrinnan sin
älsklingsplats i en stor bekväm soffa;
och här »i det klassiska soffhörnet» fingo
husets privilegierade gäster tillfälle till
högtidsstunder af spirituell konversation
med den charmanta värdinnan. I andra
flygelns biljard- och rökrum härskade
värden; och där gick det nog också
stundom hett till — Tegnér anklagar
sig en gång och är djupt olycklig öfver
att han vid ett besök tagit för mycket
till bästa.
Rätt snart var skalden hemmastadd
i soffhörnet. Mellan besöken uttrycker
han ofta sin längtan dit. Och
friherrinnan frågar (april 1821): »När får jag
där återse vännen från Lund?»
»Konversationen», yttrar Tegnér i ett bref
(från sommaren 1823), »var väl ej
lämplig att föra protokoll öfver, åtminstone
ej utan justering, men likväl den
intressantaste jag haft i min lefnad, ehuru
detta» — tillägger han artigt —
»visserligen i hufvudsak var en annans förtjänst
än min!»
»Räkna icke på all den galenskap
jag skrifver eller säger eller tänker»,
utropar han en annan gång. Den tidens
ton hade ju åtskilligt »fritt» kvar från
den gustavianska; Tegnér dref denna
frihet ofta väl långt — allra mest under
sina senare år efter 1830-talets midt —
men att sätta honom såsom chef för en
cynisk konversationsskola är en
öfverdrift och en orättvisa. Åtskilliga funnos
nog, äfven bland damerna, som kunde
parera honom.
Martina von Schwerins skämt
bibehåller alltid en grace i uppsluppenheten.
I stället för Tegnér, som skulle kommit
till en kyrkoherdeinstallation i närheten,
men uteblef, inkvarterades biskop Faxe
en gång (182-1) å Sireköpinge. »Fader
biskop», skref hon då till Tegnér, »blef
omhuldad på bästa sätt och fick till och
med lof att kyssa värdinnan. Säg
emellertid åt fru Tegnér att det skedde
på biskopinnans begäran. Hälsa henne
af hjärtat», tillägger hon.
Ganska ofta afgingo sändningar af
smör o. d. från Sireköpinge till Tegnérs
fru. Martinas döttrar sände dockor till
Disa, o. s. v. Vid sjukdomsfallen inom
Tegnérs familj deltog den varmhjärtade
friherrinnan lifligt. Och på ett fint sätt
hänvisade hon honom stundom till hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
