Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - I Göteborgs museum. Några intryck af Georg Nordensvan. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
GEORG NORDENSVAN.
borgs musei konstafdelning ett på en
gång lifvande och gediget intryck. Man
känner sig föga hågad att haka upp
sig på de svaga nummer, som
naturligtvis finnas, de som representera en smak
af helt annan nivå än den i regel
härskande, målningar sådana som — för att
nämna en enda — »Lefvande begrafven»
af en i Tyskland född fransk dam, hvars
sockersöta taflor illa representera fransk
konst. Det är i själfva verket att
förvånas öfver, att samlingen kan vara så
solid, då så stor del däraf kommit i
musei ägo som gåfva eller testamente,
då museet således ej fått välja utan haft
att taga emot och tacka.
När man går igenom katalogen öfver
konstafdelningen, finner man att af 592
målningar och 140 skulpturer ej färre än
448 af det förra slaget och 92 af det
senare äro gåfvor (detta enligt katalogens
senaste upplaga af 1903). Göteborgs
museum — såväl själfva byggnaden som
dess innehåll — ger ett vackert bevis
på lokalpatriotism. Det har tillkommit
och har blifvit hvad det är i främsta
rummet tack vare privatpersoners intresse
och frikostighet.
Till sist ett par randanmärkningar i
katalogen, mestadels rörande några af
de äldre nummer, som i dessa
anteckningar ej äro nämnda.
I det af Fägerplan kopierade
Linnéporträttet, som i katalogen tilldelas Krafft
d. ä., igenkännes utan svårighet Roslins
bekanta Linné. Egron Lundgrens
»Madonna» är kopia efter Rafaels Madonna
delia sedia, hvilket borde utsättas, äfven om
lite hvar vid första anblicken igenkänner
både moder och barn. Wohlfarts Jenny
Lind borde ock betecknas som kopia
efter Södermark, och densammes Emelie
Högqvist är kopia af Kordyhs miniatyr,
numera i Nationalmuseum. Kopisten har
utbytt denna madonnas lilla barn mot
en Amorstaty såsom mera passande
sällskap åt en mamsell. Huruvida ej
Plage-manns porträtt af Fogelberg vid
kava-letten är kopia (med förändring af statyn
i bakgrunden) efter Södermarks målning
i Konstakademiens samlingar bör vara
lätt att konstatera. Lehmans födelseår
är 1794 och Joseph Carriez’ verkliga
dödsår 1896. Hugo Birgers marokkanska
harskyttar kan ej vara signerad 1887,
då den förekom på parisarnes utställning
i Stockholm 1885 (188.4 gissar jag är
det rätta årtalet).
Ingenting är utan sina svagheter här
i världen, ej ens en väl redigerad,
sakrik och i sina allra flesta uppgifter
pålitlig museikatalog som denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
