- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
82

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 OTTO SYLWAN

utan af amerikanarne själfva. Då man
talar om den europeiska pressens
amerikanisering, är det nog också dess mindre
fagra sidor man närmast tänker på, men
just därför kan det vara skäl uti att se
till, huruvida inte frasen också innebär
något annat, huruvida inte
amerikanarnes stora egenskaper, deras praktiska
blick, deras energi och djärfhet här gjort
insatser af riktigt stort värde.

Banbrytaren för den moderna pressen
i Förenta staterna är ovedersägligen
James Gordon Bennett med sin New York
Herald, som startad 1835 med ett
kapital af 500 dollars, inom några år var det
främsta bladet i landet. Hans rappa stil,
pigga lynne och oafhängighet beredde
den första framgången, och han visade
sig också i affärssinne och administrativ
förmåga vuxen sin uppgift; hvarken
möda eller, så snart omständigheterna
tilläto det, kostnader sparades, när det
gällde att hålla Herald främst i fråga
om nyheternas både snabbhet och
utförlighet. Jag har varit i tillfälle att se
årgången 1852 af Heralds veckoupplaga,
och det slog mig genast, att här var ju
den moderna tidningen färdig. Tag blott
en sådan ingalunda oviktig detalj som
artiklarnas innehållsrubriker: de äro här
stora och tydliga, medan i Europa vid
denna tid blott de engelska tidningarna
använda dylika, men helt små; i
kontinentens blad förekomma de blott öfver
en och annan litterär uppsats.

Hvad telegrafen dugde till hafva ock
amerikanarne först insett. Redan 1847,
då den nya uppfinningen varit tillämpad
för praktiskt bruk blott ett par år, lara
i Herald förekommit telegrafiska referat
i stor skala af politiska tal, och under
det stora inbördeskriget i början af
1860-talet lärde sig alla större blads
redaktioner, huru lönande det var att utnyttja
telegrafen. I Europa hade man ännu ej
insett detta; en gammal engelsk tidnings-

man, som tjänstgjort såsom
krigskorrespondent 1864 ocn 1866, berättade
nyligen att hans instruktioner då gingo ut
på att inte spara på kostnaderna och att
inte använda telegrafen! Tydligen ville
redaktionen hafva utförliga och
åskådliga skildringar men kunde aldrig tänka
sig möjligheten att sända dessa i
telegram: kriget 1870—1871 bröt denna
fördom, ej minst genom en amerikans
ingripande. Härom berättar den amerikanske
journalisten G. W. Smalley följande.
Ungefär samtidigt med läggandet af de första
båda atlantiska kablarna upprättade New
York Tribune en redaktionsbyrå i
London för insamling af europeiska nyheter,
hvilken Smalley förestod, då kriget 1870
helt oväntadt bröt ut. Det gällde nu att
genast med de under inbördeskriget
gjorda erfarenheterna sätta i gång en
korrespondentstab, men Smalley tordes
ej lita blott på denna. Han gick
därföre upp till Daily New7s’ redaktion och
föreslog ett utbyte af nyheter, ett förslag
som antogs efter en kort öfverläggning.
Strax därpå fick Smalley ett långt
telegram från en af sina bästa
korrespondenter, Holt White, och skyndade sent
på aftonen upp till Daily News med en
afskrift däraf, hvilken han öfverlämnade
till vakthafvande redaktören. Denne
mottog skriften med tydlig misstro. »Han
frågade mig än en gång om jag ville säga,
att detta hade kommit med telegraf. Jag
försäkrade honom att så var. ■— Alltihop?
— Ja, alltihop.» Han var fortfarande
misstrogen, mycket höflig, men önskade
tydligen se originalen, och då Swalley
förevisade dem, »stirrade han på dem, som
om jag visat en afskrift af några
assyriska tabletter». Följande morgon bringade
så Daily News detta första telegrambref,
som man kunde kalla korrespondensen
till skillnad från de vanliga korta
meddelandena, och påkallade i en ledare sina
läsares uppmärksamhet för denna nyhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free