- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
83

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDNINGSPRESSENS AMERIKANISERING.

33

Samarbetet mellan Tribune och Daily
News fortsatte någon tid, men inom kort
hade den engelska tidningen infört det
nya systemet äfven för de meddelanden,
som kommo från dess egna
korrespondenter, bland dem Archibald Forbes, som
vann sitt namn just genom sina bragder
under detta krig. Daily News hade stor
framgång och fördel genom att antaga
den amerikanska metoden, och detta
exempel blef afgörande för alla de stora
tidningarna i Europa.

I hvilken grad användningen af
telegrafen för pressändamäl sedermera stigit,
belyser statistiken. Ar 1871 innehöllo
de engelska presstelegrammen
sammanlagdt omkring 22 millioner ord; för 1881
var motsvarande siffra 328 och för 1900
835 millioner — detta oberäknadt allt
hvad som sändes på det trettiotal linjer,
som de stora tidningarna själfva äga.

Utnyttjandet af telegrafen är
emellertid blott en sida, om ock den mest
slående, af den amerikanska
journalistiken. Den äldre europeiska tidningen af
rang satte sin ära i att vara talrör för
sin nations främste män och deltaga i
samhällsarbetet; de ledande artiklarna
voro då — och äro ännu på några håll
— den afdelning, som gaf tidningen dess
karaktär och dess anseende. Den
amerikanska pressen ser sin främsta, snart
sagdt enda uppgift uti att meddela
nyheter, nyheter af hvarje art, men helst
sensationella, nyheter åstadkomna till
hvarje pris. Reportern blir därmed den
viktigaste personen. »Den bäste
redaktören», sade en gång en amerikansk
tidningsman, »är den som har reda på hvar
helvetet nästa gång skall bryta löst,
och har en reporter på platsen.» Och,
tillägges det, skulle utbrottet låta vänta
på sig, så är det ej ur vägen, om
reportern är karl till att tutta på själf.

Den oförfärade gå-på-taktik, som
öfverallt kännetecknar amerikanen i hans

framfart, utmärker naturligtvis också
pressen och kanske främst reportern. Inget
hinder får hejda honom, ingen möda
vara för stor, ingen hänsyn bindande.
Och hvad han fått reda på skall han
ock kunna lägga fram; vare sig det
gäller en afgörande drabbning eller
fasttagandet af en ficktjuf, meddelas alla
detaljer, som kunna tjäna till att göra
händelsen åskådlig och lefvande: det får
icke bli en torr notis om resultatet utan
en medryckande berättelse. Den
engelska litteraturen har ju ock vackra
traditioner i fråga om denna konst; jag
behöfver blott erinra om Defoe, som ock
var Englands förste moderne journalist.
Naturligtvis äro de allra flesta nyheterna
rent strunt; sådant som i våra tidningar,
tryckt med fin stil, får en anspråkslös
plats uti afdelningen »Blandade ämnen»
behandlas här på en spalt och förses
med ett par tre kraftiga rubriker.
Nyligen såg jag i ett Chicagoblad en
humoristiskt berättad historia om en katt,
som glömts kvar af en krögare vid hans
flyttning till en annan lokal;
samvetsgrant angafs husets läge och nummer samt
namn på poliskonstapeln, som tog hand
om det svultna kräket, och katten själf
var med i fotografi — ty en kamera är
numera oundgänglig för hvarje reporter.
Intervjun blir kronan på denna nya
journalistik, dess införande och
användning blir det lättast iakttagna tecknet på
att ett lands press följer med tidens
fordringar. Det uppges, att den första
intervjun skall hafva stått i New York
Herald 1859, men naturligtvis är det svårt
att bestämma tidpunkten för denna
uppfinning lika väl som för andra. Att den
gjorts i Amerika är det all sannolikhet
för. Intervjun innefattar nu icke blott
konsten att pumpa en person på hans
vetande och åsikter, att locka ur honom
framförallt det som han inte vill fram
med, det är tillika konsten att drama-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free