Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
OTTO SYLWAN.
JOSEF PULITZER.
tiskt återgifva samtalet så, att den
intervjuades personlighet framträder i sina
konturer. Då det — i synnerhet i
England och Frankrike — klagas så mycket
öfver den moderna pressens brist på
litterär hållning i jämförelse med den
äldre, är det kanske rättvist att erinra
om, det äfven den förra fordrar en viss
talang och konstmässighet, låt vara att
genren är af lägre art.
Den amerikanska dagspressens
karaktär framträdde tydligt nog, som vi sett,
redan före 1800-talets midt, men dess
drag hafva utpräglats långt skarpare
sedermera och framförallt under de sista
tjugo åren. 1883 utgaf Ernst Beckman
sin bok om pressen i Förenta staterna
och slöt sin skildring med följande ord:
»En grundlig reform af vissa lyten —
följder till det mesta af missbrukad frihet
— göres uppenbarligen behof, om
Amerikas press skall i fullt mått vara hvad
dess makt förpliktar den att vara.
Lyckligtvis är reformen redan börjad.»
Raka motsatsen var hvad som
inträffade; just samma år dessa ord skrefvos,
inköpte Josef Pulitzer The World, och
därmed begynte det nyaste
utvecklingsskedet, den .sensationella
billighetspressens uppträdande såsom affär i jättelika
mått. Tidningarna hade dittills icke va-
rit särdeles billiga i Förenta staterna.
New York Herald hade visserligen i
början kostat blott en cent, men sedan
höjt priset till två, och till följd af den
allmänna dyrheten under inbördeskriget
blef detta det vanliga; nu sänktes priset
åter till en. I Europa fingo Frankrike och
England redan på 1860-talet sina
sou-eller halfpennyblad, men dessa voro
icke riktiga stora nyhetstidningar. Med
1880-talet begynner billighetspressens tid
öfver hela världen. Vi märka det
också i vårt lilla land, där de större bladen
nu sätta ned sin prenumerationsafgift
från 20 a 25 kronor till 10 a 12, ge ut
landsortsupplagor till hälften och taga
blott 5 öre för sina lösnummer, medan
billighetsblad framträda, som nöja sig
med 2 a 3 öre.
Hvad var anledningen till denna
företeelse, som snabb som en epidemi
visar sig på det ena stället efter det andra?
Att hänvisa på den stigande läslusten i de
breda folklagren och de alltmer fulländade
tryckpressarna räcker icke; detta är blott
sekundära orsaker. Den verkliga ligger
däruti, att våra svenska småskogar nu
begynna utskeppas världen rundt, med
andra ord: trämassepapperet är vid
slutet af 1870-talet färdigt att aflösa de
äldre, dyrare sorterna. En amerikansk
tidningsman, Whitelaw Reid, redaktör för
New York Tribune, säger att den
papperskvantitet, som 1875 kostade tio
dollars, 1880 erhölls för tre och 1900 kunde
med påpasslighet fås för en dollar.
Gifvetvis menas härmed inte papper af
samma kvalitet, men tidningarna behöfva
inte räkna med någon varaktighet; det
finnes ingen annan gräns för
försämringen än den som föreskrifves af att
papperet måste hålla ihop, då det
passerar genom rotationspressen.
Med trämassepapperets användning
låg vägen öppen för den »gula»
pressen, som i hundratusentals exemplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>