Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGSPRESSENS AMERIKANISERING.
87
Minerva: om ni inte förstår något annat, så håll till godo! Ur Life.
någon, som öfverhufvud läst dem, och
då jag nyligen bad en bokhandlare i
New York skicka mig en samling
representativa tidningar, fann jag bland de
sända inte ett enda nummer af vare sig
World eller Journal. Men hvad jag fick
gaf i alla fall en god föreställning om
arten, ty snart sagdt samtliga
amerikanska tidningar hafva med eller mot sin
vilja blifvit smittade af den gula bacillen.
Att vi här i Europa ej heller gått
fria från epidemien, hafva vi nog fått
erfara. Men de olika länderna hafva
visat sig i mycket olika grad mottagliga
för smittstofTet, och det är egentligen
blott England, som hittills fått erfara
dess härjningar i större omfång Hvad
särskildt beträffar de närgångna
personalnotiserna, så synas de fortfarande
trifvas blott i societets- och skandalbladen.
Äran af att i England hafva infört
den nya journalistiken gör W. T. Stead
anspråk på, och det bekräftas från annat
håll. Mannen är ju inte okänd. Han
berömmer sig af att vara en
representant för den gamla puritanska andan,
om med fog lämnar jag därhän. Man
kan i alla fall hos honom konstatera ett
lifligt intresse för allehanda religiösa
angelägenheter, inte minst hvad som rör
spiritismen. Men detta hindrar inte, att
han har utprägladt sinne för realiteter,
och i det hela kan man säga, att han i
sin person företer denna fördelaktiga
blandning af predikant och aftärsman,
som måhända är ganska typiskt
amerikansk, men dock ingalunda är obekant hos
oss. Tack vare denna lyckliga läggning har
Stead tagit sig riktigt bra fram här i
världen; efter lärospån i provinspressen
blef han 1880 — han var då något
öfver trettio år — anställd i Pall Mall
Gazette och tre år därefter, vid inträffad
ledighet, bladets chef. Detta hade fått
sitt namn efter Thackerays bekanta roman
Pendennis, där en tidning med detta namn
omtalas, om hvilken det heter, att den
»skrefs af gentlemän för gentlemän». Jag
misstänker, att denna lösen icke uttryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
