Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Wolfgang Amadeus Mozart. Af Helena Nyblom. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
HELENA NYBLOM.
från Augsburg men var vid Mozarts födelse
bosatt i Salzburg, där han var anställd
vid ärkebiskopens kapell.
Man kan väl säga, att från det
ögonblick den lille Mozart började andas,
inandades han musik. Musiken var från
hans födelse det element, hvari han lefde,
tänkte och hade hela sin varelse.
Fadern, som var en god kompositör
och som skrifvit den första betydande
violinskolan, ledde själf sina två barns
musikaliska uppfostran. Också visade Wolfgang
och hans fem år äldre syster, Maria-Anna,
redan vid späda år förvånande stora anlag
för musik. Med det finaste öra för
tonhöjdens nyanser och tonarternas olika
karaktär förenade Mozart en medfödd lätthet
att spela olika instrument, som han röjde
först vid pianot, sedan vid violinen och
orgeln, och redan vid fem års ålder
började han komponera. Han företog sig till
och med att komponera en koncert, och
då fadern anmärkte, att den låg så svårt
för instrumentet, att ingen kunde utföra
den, svarade lille Mozart: »Darum ist es
ein Concert, man muss sich iiben.»
Till och med sina lekar
ackompanjerade han med musik, och han visade i
sina musikaliska studier en energi, som var
högst ovanlig för ett barn, men som torde
vara ett af det verkliga snillets kännetecken.
Talangen, den må vara aldrig så
glänsande, kan vara lat, snillet är det nästan
aldrig. Dessutom har de stora män, som
dött unga, ofta visat en särskildt högt
spänd arbetskraft, som om de skulle anat
att tiden för deras gärning vore kort.
Det var icke heller blott musiken som
Mozart studerade så energiskt. Allt han
lärde sig tog han på djupaste allvar och
lät sig alldeles absorberas däraf.
Och naturligt är att den nästan fabulösa
lätthet, hvarmed han öfvervann alla
svårigheter, parad med de stora fordringar han
hade på att tränga till botten med sin
upp-* gift, måste åstadkomma enastående resultat.
Jämte denna tidigt utveckade intelligens
visade lille Wolfgang äfven från spädaste
år den andra mest framträdande sidan af
sin natur: ett varmt, älskande hjärta. Han
kände redan då ett djupt behof af att älska,
och många rörande drag ha blifvit
bevarade, som visa hur ömt och hängifvet
han var fästad vid sina föräldrar, sin syster
och familjens vänner. Många gånger om
dagen kunde han fråga dem om de höllo
af honom, och om de någon gång på skämt
svarade nekande, började han genast gråta.
Man kan icke veta, hur Mozart, med en
så rik och gifmild natur, som lätt
hänfördes af olika intryck, hade utvecklat sig,
om han icke i- sin far haft, icke blott en
utmärkt lärare, utan ock en tuktomästare,
som i allt tog reda på hans naturell och
karaktär och höll honom strängt. Också
sade Mozart som vuxen man vid ett
tillfälle, då det kostade på att lyda faderns
vilja: »Nach Gott kommt gleich der Papa,
das war als Kind mein Wahlspruch, und
bei dem bleibe ich auch noch.»
Då Mozart var sex år och systern
elfva, ansåg fadern dem färdiga att
uppträda för hvilken publik som helst och
började en rundresa med dem till Europas
olika hof, då det på den tiden var
furstarna och de förnäma hvilkas gunst i första
rummet bestämde en konstnärs framtid.
Resan genom Europa blef ett triumftåg
för den lille Mozart.
I Munchen, Paris och London
omhuldades och beundrades han af drottningar och
prinsessor, som icke nog kunde uttrycka
sin förtjusning öfver det lilla underbarnet,
medan lärde musici redan i honom anade
den store kompositören. Han själf lärde
sig på denna resa att kunna uppträda i
hvilka kretsar som helst, och hans redan
af naturen så graciösa väsen fick därigenom
ytterligare fulländning.
Liksom i hans musik formen är ett
genomskinligt omhölje för idéen, höll han
också på, att hans yttre uppträdande skulle
vara ett värdigt uttryck för hans känslor
och tankar. Man möter aldrig i hans lif
exempel på den hänsynslösa och brutala
egoism, som af så många konstnärer anses
vara geniets speciella rättighet.
Öfverhöljda med beröm kommo
Leopold Mozart och hans barn tillbaka till
Salzburg. Af pengar däremot hade resan
icke inbringat mycket. »Die hohen
Herr-schaften» utmärkte sig sällan för generositet.
Det dröjde heller icke länge förr än fadern
åter lämnade Salzburg med sin son. Han
reste då med honom öfver Wien till Italien.
I Wien fick han af kejsar Joseph i
uppdrag att komponera en jtaliensk opera:
»La finta semplice» (Den låtsade enfalden),
och där anförde han själf — vid tolf års
ålder — den första mässa han komponerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
