Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den svenske solguden och den svenske Tyr. Af Josef Helander. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKE SOLGUDEN OCH DEN SVENSKE TYR.
181
KULTBILD AF SOLSKIFVAN.
FRÄN HALLRISTNING I BOHUSLÄN.
besökte det heliga offerstället eller förde
symbolen omkring för att komma i
omedelbar beröring med den dyrkade
gudomligheten. Kulten hade redan en viss
utbildning. Solsymbolen bars men kunde
äfven föras på hjul. En dylik tvähjulig
vagn, hvilken på höga stafvar uppbär
en solskifva, finnes afbildad på en
hällristning från Backa i Brostads socken,
Bohuslän. Den perspektiviska
ofullkomlighet med hvilken vagnen återgifves,
löses genom analogi med bredvid stående
förspända vagnar. Idén är den samma
som i Trundholmbilden, där solskifvan
likaledes hvilar på två hjul. Svårare är
däremot att i de svenska hällristningarna
uppvisa bilden af en häst, som drar
solskifvan. Förbindelsen är i de fall, som
kunde komma ifråga, icke så tydlig,
att den lämnar verklig bevisning.
Möjligen tillhöra de svenska kultbilderna ett
mera primitivt stadium. Men det är icke
ovanligt, att hästngurer förekomma
omkring solbilden, hvilket utgör åtminstone
en erinran om de till solen invigda,
vanligen hvita hästar, som i historisk tid
underhöllos i särskilda lunder.
Den utomnordiska utvecklingen af
solens och hästens förbindelse fortgick i en
dubbel riktning. Indernas Lairtar och
grekernas Helios styrde dagligen sina
glänsande hästar öfver himmelen, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
