Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Leo Mechelin. Af Johannes Hedengren. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l6
JOHANNES HEDENGREN.
1634» samt »Om statsförbund och
statsunioner», frukten af en längre utrikesresa,
förvärfvade han jurislicentiatgrad och 1874
professuren i statsrätt, i hvilken ställning
han särskildt egnade sig at att väcka
intresse för de politiska studierna och sprida
kunskap om Finlands statsskick. Vid den
tid Mechelin tillträdde professuren rådde
i dessa stycken ännu mycken oklarhet.
Det politiska lifvet, som nyväcktes 1863,
hade ännu icke hunnit bära frukt; vår
statsförfattning ligger som bekant
splittrad i en mängd urkunder från olika tid —
grundlagens viktigaste urkund,
regeringsformen af 1772, åberopar ju ännu
giltigheten af konungabalken i Magnus
Erikssons landslag — och konstitutionens
innehåll var vid nämnda tid ännu föga
tillgängligt för den större allmänheten. Huru
djupa förändringar den nya
landtdags-ordningen af 1869 medfört i denna i
egentligaste mening historiska
statsförfattning var knappast ännu fullt
öfverskådligt. Det var alltså ett till stor
del obrutet fält Mechelin tog sig före
att upparbeta med sina föreläsningar —
hvilka befäste hans sedan ungdomstiden
vunna rykte för ovanlig vältalighet —
senare äfven genom vetenskapliga och
populära skrifter. I sina på 1880-talet
utgifna arbeten: »Precis du droit public
du Grand-duché de Finlande», utgifvet
1886 och på hvars titelblad förf. tecknar
sig med den imposanta titeln »Membre
du Senat Imperial de Finlande», samt
afdelningen »Staatsrecht des
Grossfiirsten-thums Finland» i Marquardsens »Hand
buch des oeffentlichen Rechts» år 1889
fastställde han de vetenskapliga resultat,
till hvilka han kommit, de första
systematiska utredningarna af Finlands statsrätt.
Bland populära skrifter böra särskildt
märkas tvenne sammelupplagor af
Finlands grundlagar med klargörande
anmärkningar och förord samt en år
1899 utgifven, mästerligt affattad liten
folkskrift: »Finlands grundlagars
innehåll».
Under den polemik rörande den rätta
innebörden af Finlands statsrättsliga
ställning, som i slutet af 1880-talet fördes
med särskilda mot Finland fientligt
stämda ryska tidningar, såg man stundom det
påstående framskymta, att Mechelins
publikationer skulle bidragit till att framkalla
angreppen mot oss. Detta var så föga
fallet, att kausalförhållandet snarast var
det motsatta. Angreppen mot Finland
hade begynt i den ryska pressen långt
tidigare: redan i Helsingfors Dagblad hade
hela serier af artiklar, där man äfven
känner spåren af Mechelins penna, fått lof
att ägnas åt bemötanden af de oriktiga
framställningarna särskildt i Katkoffs
tidning Moskovskia Vjädomosti.
Skickligt och konsekvent har
Mechelin såsom medlem af såväl landtdagen
som regeringen arbetat på utvecklingen
af Finlands stats- och finansrätt i den
frisinnade riktning, ditåt hans af
ungdomens tidiga intryck närda liberala
tänkesätt visat. Redan hans första
inträde uti representationen
karakteriserades af ett dylikt betydelsefullt initiativ;
det var icke hans fel, att det icke kunde
fullföljas.
Enligt grundsatserna i Gustaf III :s
statsförfattning anses det tillkomma
monarken ensam att fastställa statsfprslaget
och förfoga öfver statsfondens ordinarie
inkomster, till hvilka i följd af en
ingalunda obestridlig lagtolkning äfven
tullarna räknas. Härmed sammanstår
visserligen rätt illa ett annat
grundlagsstadgande, att folket äger fritt gifva till rikets
underhåll hvad finnes nödigt, och än
mindre landtdagsordningens bestämning,
att bevillningar må påkallas endast ifall
statsverkets ordinarie tillgångar icke
förslå till fyllande af dess behof. Detta synes
principiellt förutsätta, att
folkrepresentationen äger pröfva och således också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
