Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska romaner. Av Fredrik Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA ROMANER.
Af FREDRIK BÖÖK.
Axel Lundegård: Drottning Margareta, Valdemar
Danekonungs dotter. Hennes ungdom.
Stockholm, Albert Bonniers förlag.
Jane Gernandt-Claine: När sjön går hög En
sannsaga. Stockholm, Wahlström och Widstrand.
Henning Berger: Ysail. En berättelse från
Chicago. Stockholm, Albert Bonniers förlag.
Hjalmar Söderberg: Doktor Glas. Roman.
Stockholm, Albert Bonniers förlag.
Gustaf af Geijerstam: Farliga makter. Roman.
Stockholm, Albert Bonniers förlag.
3XEL LUNDEGÅRDS nya roman,
som väl endast utgör första
delen af ett större helt, inledes
med ett i lyrisk form klädt
försvar för den historiska diktartens
berättigande. Liksom nyligen Levertin i en
uppsats i denna tidskrift, framhåller han
klart och riktigt, att själens grundkrafter
och lifvets grundproblem kunna tolkas och
uppenbaras likaväl i en svunnen tidsålders
mänskogestalter som i de nu agerandes.
All psykologisk kunskap, all dikterisk
lifs-förklaring hvilar ju i grund och botten på
det själfupplefdas grund, ty utan de
omedvetna eller medvetna analogisluten från
vår egen själsliga erfarenhet skulle
gestalterna kring oss vara innehållslösa och
intetsägande marionetter. Den som själf är
tom, finner därför världen kring sig tom
och ödslig; all konst är till sitt innersta
väsen lyrisk, är jagets segerrika kamp för att
ge lifvet innehåll och skuggorna själ, och
den ström, som befruktande fyller det
hvardagliga och betydelselösa såväl som
det ovanliga och sällsporda, med sina
vågor af tankar och känslor, rinner från konst-
närens hjärta, som rymmer all hans
världsvisdom och all hans konst.
Öfverskattan-det af den mekaniska observationens
betydelse för dikten och det därur härledda
fördömandet af den konst, som sökte andra
uttryck för sitt innehåll än de för nät- och
trumhinnor närmast till hands liggande
sensationerna — detta öfverskattande och
detta fördömande var naturalismens
teoretiska grundfel, och ingenting är naturligare
än att den historiska diktningen, och
öfverhufvud den konst, som rör sig med
sägnens och sagans fantasifigurer, åter
kommit till heders. Hela vår uppfattning af
yttervärlden är ju i grunden en symbolisk
tolkning, så lär oss modern kunskapsteori;
och dikten skulle det vara förmenadt att
fritt gripa de symboler, som synas den
ägnade att ge form åt själens lif? I
verkligheten är all stor konst visionär
inbillningskonst — vare sig den sysslar med
Alexander den store eller med moderna
arbetarstrider —, samlande det spridda och
tillfälliga i en stor syn, där allt har typiskt
värde och där tillvarons hela spel af
krafter skönjes på hvarje punkt. Det
mekaniska och utvärtes beskrifvandet af
oväsentligheter, den själlösa bundenheten vid yttre
fakta, som trots sin exakthet äro döfva
och stumma vittnen, utan eggande
lösensord för fantasien, all den noggranna
iakttagelsens stereotypi frodas lika rikligt
inom den historiska diktningen som inom
den modernt realistiska. Ingenting, icke
ens naturalismens själlösaste
stenografpro-tokoll, kan vara plågsammare och mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
