- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
250

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Johan Holmbergsson d. y. Ett bidrag till svensk konsthistoria på 1820—30-talen. Af A. O. Lindfors. Med 14 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250

A. O. LINDFORS.

Löberöd och Kulla-Gunnarstorp. Han
ritade Jakob De la Gardies intåg i Moskva
med krita på en bordsskifva, han sjöng
folkvisor och berättade gissegåtor för de
unga fröknarna, han lärde barnen »hur
hönsen göra, innan de flyga upp», konsten
att »skjuta harar» och att göra
skuggbilder. Hans vänner bland de sydsvenska
mecenaterna hjälpte och understödde
honom flera gånger i och för hans studier
i Stockholm.

Till Forsellska familjen trädde han i
ännu närmare förhållande på slutet af
1820-talet, i det han blef trolofvad med
en af döttrarna, Gustafva, som
sedermera långt efter Holmbergssons död gifte
sig med baron T. G. Rudbeck, vitter
och topografisk författare. Oljemålning
ag ej för Holmbergsson, han var
konturtecknare och etsare och hade förvärfvat
något af den Bervicska skolans goda

egenskaper, tack vare sin lärare Forsell,
som åtnjutit Bervics undervisning i Paris.
Det mesta af Holmbergssons teckningar
finnes nu dels å Lunds
universitetsbibliotek, dels hos enskilda personer (prof. Curt
Wallis, Forsells dotterson, undertecknad
samt medlemmar af familjerna Lindfors,
Nerman m. fl.). I offentliga samlingar i
hufvudstaden finns så godt som intet.

Det är ju alltid en fåvitsk uppgift
att försöka gissa hvad en människa
kunnat blifva, om han fått lefva. Men det
ligger något lockande däri, och jag älskar
att tänka, det den unge Holmbergsson,
sedan han funnit sitt rätta fält —
folklifvet — kunnat för Sverige blifva en
lika varm och inspirerad tolk af våra
folksagor och folkvisor, våra enkla
seder och bruk, som t. ex. Moritz von
Schwind blifvit det för det stora Ger-

manien.

SKÅNSKA BÖNDER PÅ BESÖK I LUND. BLYERTSTECKNING AF JOHAN HOLMBERGSSON (1834).

Tillhör professor A. O. Lindfors,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 11:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1906/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free