Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar. Jordens inre. Af Svante Arrhenius. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
SVANTE ARRHENIUS.
VESUVIUS SEDD FRÄN ON NISITA UNDER MÅTTLIG VULKANISK VERKSAMHET.
Antillerna, från Island till Norge och
Sverige, från Vesuvius (1906) till
Holstein. Mest bekant i detta afseende är
Krakatoas utbrott, hvarvid den fina askan
slungades ända till 30 kilometers höjd
och de finaste partiklarna småningom
spriddes af vindarna till alla delar af
jorden, där de under de närmaste två
åren förorsakade de praktfulla
soluppgångar eller solnedgångar, som fått namn
af »röda skenet». Äfven efter Mont
Pé-lées utbrott iakttog man i Europa det
röda skenet. Stoftet från Krakatoa gaf
också material till de 1883—1892
iakttagna så kallade »lysande nattmolnen»,
som under den sista tiden sväfvade på
omkring 80 kilometers höjd och därför
voro solbelysta långt efter solens nedgång.
Ett synnerligt stort intresse har
kratern Kilauea på den höga vulkanen
Mau-na-Loa på Hawai — denna vulkan är
ungefär så hög som Mont Blanc — ådra-
BOMB FRÅN VESUVII UTBROTT ÅR 187 2.
git sig (sid. 297, 298). Denna krater bildar
en stor lavasjö af omkring 12
kvadratkilometers utsträckning — den växlar
emellertid betydligt med tiden. Den kokande
rödheta lavamassan afger under lätta
explosioner ständigt gasmassor, hvarvid
eldfontäner af omkring 20 meters höjd
spruta upp i luften. Stundom utgjuter
sig lavasjön genom sprickor i kraterns
kant och flyter ut i form af en lavaström
längs efter bergets sida, intill dess
lavasjöns yta sjunkit under sprickorna.
Denna lava är vanligen af jämförelsevis
lättflytande beskaffenhet och breder därför ut
sig tämligen jämnt öfver stora ytor. Af
liknande art äro de lavaflöden, som
stundom gjutits öfver tusentals
kvadratkilometer på Island — särskildt storartadt
var det så kallade Laki-utbrottet år 1783,
som oaktadt det ägde rum i obygden
likväl förorsakade ganska stor skada. I
äldre geologiska perioder, särskildt den
tertiära, ha oerhördt
stora lavatäcken af
sådan art gjutit sig
ut exempelvis öfver
England och
Skottland (öfver 100,000
kv. km.), öfver
Dekkan i Indien
(400, 000 kv. km.,
till en höjd af
stundom 2,000 m.) och
öfver Wyoming,
Yellowstone Park,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
