Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar. Jordens inre. Af Svante Arrhenius. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 SVANTE ARRHENIUS.
EN VID JORDSKALFVET I 7S3 BILDAD SPRICKA VID MON 1E SANl’ ANCELO I KALABRIEN.
sågos värda omnämnande i tidningarna.
Äfven jordstöten af den 23 oktober
1904 tillhörde en svärm, som varade
från den 10 till den 28 oktober, då
talrika smastötar, särskildt den 24 och
25 oktober, gjorde sig kända.
Till följd af detta förekomstsätt
inträffa vanligen svagare jordstötar före
de häftiga förstörande och tjänstgöra
sålunda såsom ett slags varningstecken.
Men ganska ofta är detta dessvärre icke
fallet, utan den häftiga stöten kommer
oförberedd. Så var fallet vid de
jordbäfningar, som förstörde Lissabon 1755
och Caracas 1812 och de som anställde
ovanligt stora härjningar i Agram 1880
och nu senast i San Francisco 1906.
En ej allt för svår jordbäfning utan
svagare förelöpare gick öfver Ischia 1881,
medan den häftiga katastrof, som ödelade
denna härliga ö 1883, var föregången af
flera varningstecken. Dessa förhärjande
jordbäfningar ha också i de flesta fall
följts af ett antal mindre jordskalf, så
jordbäfningen i San Francisco 1906.
Mycket sällsynta äro de af en enda stöt
bestående skalfven, ett sådant var det i
Lissabon 1755.
De häftiga jordrörelserna åstadkomma
ofta stora sprickor i jorden. Så berättas
från San Francisco, att hus störtat ned
i stora jordsprickor. Den märkligaste
af dylika sprickor finnes vid Midori i
Japan och uppkom vid jordbäfningen
den 20 okt. 1891. En »förkastning» af
jordlagren, uppgående till 6 meter i
vertikal och 4 meter i horisontel led på
sina ställen härrör därifrån. Denna spricka
var ej mindre än 65 kilometer lång. En
annan af samma slag är den som bildades
vid ett jordskalf vid Monte Sant’ Angelo
i Kalabrien 1783. I bergstrakter inträffa
ofta ras af berg till följd af
sprickbild-ingen och skakningarna. En massa
klippblock störtade ned vid Delphi under
loppet af de phokiska jordskalfven. Den
25 januari 1348 störtade till följd af en
jordbäfning en stor del af det nu af turister
ofta besökta berget Dobratsch (Villacher
Alp) i Kärnten ned och begrafde två
städer och 17 byar.
Efter jordskalfvens slut ligger
jordytan ofta ej kvar i sitt ursprungliga läge
utan har antagit en mer eller mindre
vågig form. Detta iakttages naturligtvis
lättast där gator eller järnvägar
förefin-nas pä jordbäfningsområdet. Så omtalas,
att spårvägarna på hufvudgatan Märket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
