Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Henrik Ibsen. Af John Landquist. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i8
JOHN LANDQUIST.
heller. Det är alltid typiskt ibsenskt.
Och sin själfständighet höll han också
på, såsom man kan se af hans rätt
häftiga försvar af »Gildet på Solhaugs»
originalitet gentemot ett drama af Heinrich
Hertz, som äfvenledes haft det
nyvak-nande intresset för den gamla folkdikten
att tacka för sin uppkomst. Historisk trohet
var för öfrigt ett begrepp, som hos Ibsen,
liksom hos alla moderna kritiker, hade
föga valör. Den inskränker sig till
dekoration och kläder, men det väsentliga
blir den psykologiska sanningen,
Ibsens nästa stycke var
intrigtragedien »Fru Inger til Östråt». Det är af
alldeles annan art än det föregående,
och det förtjänar anmärkas, att Ibsen
vanligen rör sig i ett slags hegeliansk
rytm af tes och antites. Han får liksom
icke rum i ett enda stycke, hans
medvetande om lifvets motsatser drifver
honom strax ut därifrån, och som alla
de största begåfningarna, oscillerar han
mellan uppgifternas, tankarnas,
karaktärernas och stämningarnas polaritet. Så
kom efter Brand hans radikala motsats »Per
Gynt». Så följde på »Fruen fra Havet»,
i hvilken det läres att människorna kunna
acklimatisera sig och där Ellida
öfvervinner sin mystiska lidelse, när hon får
välja i frihet, »Hedda Gabler», i hvilken
hufvudpersonerna hjälplöst stupa utan att
ett enda motiv till räddning kan hämtas
upp ur deras känslolif. Handlingen i
»Gildet på Solhaug» försiggår i dagens ljus
och i sommarskymning — »Fru Inger til
Östråt» är ett vinternattens blodiga, af
fackelsken lysta drama, där de vare sig
af fiendskap eller släktskap förbundna
sammanträffa utan att igenkänna
hvarandra och allting, svek och missförstånd,
obevekligt leder till den unge oskyldige
Sturesonens undergång. »Fru Inger til
Östråt» har en starkt patriotisk tendens,
riktad mot Danmark, och anledningen
till att Ibsen omdiktade Fru Inger till
en nationell hjältinna, som med okuflig
energi söker upprätthålla Norges enhet
och själfständighet gentemot dansk
härsk-lystnad, låg förnämligast i dåtidens
missstämning mot Danmark, hvars språk
talades på Kristiania teater och hvars
sedvänjor och bruk ännu voro de rådande.
Äfven i det väldiga dramat
»Hærmændene på Helgeland» (1858) upptog
Ibsen ett fornnordiskt motiv, men därpå
vände han sig med »Kærlighedens
komedie» till sin samtid. Detta stycke är
som bekant en i eleganta och smidiga
vers skrifven, af de kvickaste bilder
vimlande satir öfver det gängse
förlof-nings- och äktenskapssystemet, som så
föga äger eller förstår att bevara
känslans helgd. Men det är knappast riktigt
att som Brandes säga, att i denna pjes
intet är visst utom ironien. Skickligt
och oförtrutet för diktaren väl dess
blixtrande stickvapen, men på skölden
bär han sirad en ideal och svärmisk
bild af kärleken. Och innerst är
tendensen den, som länge förblef det
centrala budet i Ibsens etik: att människans
kall går före allt annat, och att intet är så
dyrbart, att det ej bör offras därför. Så
öfverger Falk Svanhild, visserligen med
darrande vemod, men buren bort af det
som är starkare: sitt käcka heroiska
mod och sin tro på sin uppgift. Han
får icke tillhöra någon människa helt, ty
han tillhör idéerna, och att skänka bort
sin själ åt en enskild blir, mer eller
mindre, förr eller senare, att affalla från dem.
Och hans kärlek, är också förgänglig och
bristande som ungdomens sken och
rymdens guldglans. Hellre än att
genom-lefva det långsamma döendets fulhet,
må den släckas i sitt zenit, ungefär
som om solen genom ett mirakel
försvunne just i middagstimman. Blott som
det lyckliga minnet skulle Svanhild evigt
lefva i honom och inspirera honom. Jag
vet icke ända, om ej Brandes har rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
