- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
424

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ur den grekiska anthologien. Några öfversättningar och en inledning. Af Vilhelm Ekelund. Vignetterna af Ernst Norlind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424 VILHELM EKELUND.

räckte till munnens dryck Helikoniska
heliga källans
vatten, som en gång slog upp den
bevingades hof.
Strax till det svällande hjärtat strömmade
sångernas
ända,-fyllde med susande ord mäktigt den
dödliges själ.

Heras högtidliga lund er hälsar, I Lesbiska
tärnor ;
sakta på skönhvälfd fot träden till
skuggornas midt,
skönt framsväfve den heliga chor; framför
eder träder
Sappfo, med lysande hand rörande lyrans
sträng.
Hell, hell eder, I dansande, icke en dödlig
I hören:
rösten är detta och sång utaf Kalliope
själf.

Hades, obeveklig och hård, så måste den
lilles
späda fot till dig mörka vägen gå.
Älskliga stämman nu upplifvar din ödsliga
boning,
men här hemma är kvar bitter gråt och
sorg.

Aldrig sinande, klart här strömmar mitt
ständiga flöde
fram ur den nära dal, prisadt af
vandrande män;
rundt omkring plataner mig hägna och
späda lagern,
svalt och stilla rum stänga från solen af;
främling, gå ej förbi, när sommaren
bränner, släck din
törst hos mig och sen hvila i grönskande
skydd.

Nymfer som bon i den vinterligt ödsliga
lunden, förkunnen
detta för bina, när åter på vårväg de
börja sitt tåg, att den gamle Leukippos,
medan en natt han
ställde för harar försåt, plötsligt till
Hades gick.
leke nu mer han ert svärmande aktar; de
luftiga höjder
aldrig besöker han mer, icke den
ensamma dal.

Främling, vid denna plats må du dröja,
dig bjuder Venus
frid och hvila här vid sin glänsande bild.
Ock Dionysius’ dotter Glykera du prise,
som ställt mig
här vid den sköna strands sakta sorlande
våg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free