- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
431

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Epidemi. Af Hugo Öberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EPIDEMI.

431

var den unge doktorn, som skulle ge
henne den där injektionen — det blef
naturligtvis på armen som när Birgit
vaccinerades? — så kom öfversköterskan
in med serumsprutan och tillbehören.

Jaså, det var inte doktorn, som . . .
Nå, det var då väl, det hade varit rätt
genant i alla fall . . . Hvad? Skulle den
långa sylspetsen in hel och hållen, den
gick väl tvärs genom armen ? . . . I magen !
Nej, aldrig i lifvet! tänkte de mörda
henne?

Ville hon hellre riskera att kväfvas?
Det var en sömmerska därnere, hon var
bära 20 år och förlofvad, som hade fått
insprutningar hvarenda dag, 24000
enheter inalles, och hon var så igengrodd
i svalget, att hakan hängde som en påse
ned på bröstet på henne. Och om hon
inte fått serum, så hade hon varit död
för länge sedan. Gick hon igenom, så
satt det allt hårdt åt ända, och nog
skulle det dröja om ett par månader,
innan hon slapp ut. Det var ett
allvarligt tal, och fru Vibeck blef
imponerad. Hon skulle visa, att hon inte var
något våp, och så fick syster komma
med sprutan, hvars långa stålspets hon
långsamt rände snedt in mellan ett par
refben ett stycke nedanför patientens
hjärta. Det gjorde ondt, och det blef
värre, när sprutans innehåll tömdes in
i kroppen och sprängde sig rum i
väfnaderna. Men den unga frun höll sig
tapper och gaf blott ifrån sig ett kväfdt
stönande under den värsta smärtan. Så
var det öfver.

— Fru Vibeck var ju riktigt duktig!
berömde syster lugnt och lade ifrån sig
sprutan för att massera litet på det stuckna
hullet. — Det är inte många, som är
så tåliga.

Den unga frun kände sig stolt, men
kunde inte underlåta att fråga litet ängsligt:

— Ska jag gå igenom det här hvarje
dag?

— Det tror jag inte, lugnade syster.
— Fru Vibeck slipper nog ifrån med
en insprutning, för det här är så lindrigt
fall, sa öfverläkarn.

Fru Vibeck funderade litet, så
återtog hon morskt: — Ja, hvad är sånt
där för den som har gått igenom
barnsäng!

Därpå mera dämpadt, när syster inte
såg vidare imponerad ut:

— Tror fröken, att Birgit kommer
hit också?

— Man kan aldrig veta, men här
inne är ju god plats, log syster mera
med ögonen än med den vackert
allvarliga munnen.

— Tänk om min man också . . .?
Nu log syster med hela ansiktet. —

Nå, då är ju hela familjen samlad, så
fru Vibeck inte behöfver ha så tråkigt
i ensamheten!

Men den sjuka log inte tillbaka, det
föll henne åter in, att en viss ung herre
också kunde riskera att komma efter
henne hit. Om hon varit i sitt vanliga
lekfulla hvardagshumör, skulle tanken på
en sådan farssituation förefallit henne
uteslutande komisk, men nu irriterade
den henne på ett särskildt sätt. Hon
blef förargad.

Den där spolingen Eskil, var hon
galen, som låtit honom kyssa sig? För
att de var sysslingar trodde han att ...!

Hon hade glömt, att hon flirtat med
den unge hofrättsnotarien i ett helt års
tid och uppmuntrat honom rätt kraftigt.
Hon var en yr och naiv, kurtiserad liten
varelse, och sedan hon blifvit gift och
fått ett barn, hade hon börjat läsa
moderna romaner om konsten att lefva lifvet
fullt och helt. Denna afton skulle hon
ha begått sitt första hemliga rendez-vous
som gift kvinna och moder. Hvad det
innebar hade hon inte tänkt sig in uti ännu,
men i detta ögonblick började hon få
en aning om det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free