Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - William Nicholson och hans gravyrverk. Af August Brunius. Med 8 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILLIAM NICHOLSON OCH HANS GRAVYRVERK. 439
tryck har Nicholson rönt på
betydligt närmare håll, af sina landsmän.
En författare i »Studio» finner
beröringspunkter med den gamle
originelle karikatyrtecknaren och
akvarellisten från 1800-talets början
Rowlandson, andra ha nämnt
Cal-decott som förebild. Större
betydelse för Nicholson ha dock två af
hans samtida haft, nämligen James
Pryde och Joseph Crawhall. De
bilda dessa tre artister tillsammans
en egendomlig grupp, man skulle
kunna benämna dem
gentlemänartister i motsats till den stora
mängden mera kommersiellt anlagda
professionals, som icke draga sig för att
jämställa sig själfva med
grosshandlare och industriidkare och som
betrakta kritik som ingrepp i deras
lagliga näring. Gentlemän-artisterna
däremot äro i den lyckliga
situationen att kunna taga sin konst
mera som ett nöje eller en sport,
obekymrade om yttre utmärkelser,
guld och utställningsmedaljer; de
sätta sin ära i ett hälsosamt förakt
för den allsmäktiga reklamen. Men
att blott på den grund kalla dem
amatörer skulle vara att göra dem
en stor orättvisa; de ha tydligen
underkastat sig en grundlig artistisk
träning med syftemål att ernå en
pregnant personlig stil.
Med Pryde har Nicholson stått
i den intimaste beröringen — ja så
intim har den varit, att de tu en
tid voro ett inför den stora
allmänheten. Det var i början på 9
o-talet, då de bildade ett konstnärligt
kompaniskap och under den gemensamma
humoristiska pseudonymen Beggarstaff Brothers
sände ut en serie affischer, bl. a.
teateraffischer för sir Henry Irving, som väckte
formlig sensation både bland lekmän och
lärde. Den engelska affischkonsten hade vid
denna tid icke nått på långt när så högt
som den franska; icke minst bidrog klimatet,
den ständiga fukten, röken och sotet i
världsstaden att lägga rent praktiska hinder
i vägen. Men det fanns likväl några
duktiga och oförskräckta artister, som gjorde
affischer, och bland dem intogo Beggarstaffs
snart ett bemärkt rum. Att denna tid
icke varit utan sin stora betydelse för for-
THE BROTHERS
BEGGARSTAFF.
PHIL MAY.
TECKNING AF
mandet af Nicholsons stil, finner man lätt
af hans senare prestationer, som ju tydligt
nog med sin breda och summariska teknik
visa tillbaka på den forne affischkonstnären.
Detta medarbetarskap kunde ju inte räcka
så länge. Att det någonsin fungerat och
fungerat väl måste väcka förvåning i vår
tid, individualismens tid par préférence.
Men man får väl antaga att skälet till
denna förening var att de kompletterade
hvarandra; af allt att döma var Pryde mannen
med idéerna, medan Nicholson var stark
i formen. Man kan ju också tänka sig att
det var ett lärjunge förhåll ande, som med
tiden utvecklade sig till detta
medarbetarskap; Pryde är tydligen den äldre af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
