Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - En tessinsk fabelsamling. Af Sigrid Leijonhufvud. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
SIGRID LEIJONHUFVUD.
äa^amBééSi^im.,
JmvSSS^SSS4^SSiA
lillilillilii
^^^^^^^^^^^^^m^^ømmå
»LES DEUX PENDULES». AKVARELL AF OLOF FREDSBERG.
der, var han en kompletterande motsats
till Tessin, pä samma gång som han i
viss mån, med de inskränkningar, som
betingades af hans natur, delade dennes
kulturella intressen. Det var åt
Fredrik Sparre som Tessin upprepade gånger
anförtrodde sin dagbok och med den sitt
minne hos eftervärlden, trygg i
medvetandet att om systersonen en gång
företog en bearbetning af det rika
materialet, intet förhastadt ord finge följa med.
»Mon cher Sparre, je Vous laisse tous
mes papiers et je les confie a Votre
dis-cernement», heter det i en anteckning
från 1764, som visar hvilket oinskränkt
förtroende Tessin hyste för den unge
mannen. Och dock skulle Fredrik Sparre,
om han uppträdt såsom hans morbror
väntade af honom, blott skadat dennes
rykte hos en eftervärld, som hade svårt
att förlåta Tessin »hans stenstil och hans
fosterson».
Fredrik Sparre hade på hösten 1761
firat sitt bröllop med grefvinnan Tessins
brorsdotter Brita Kristina Sparre och
var sålunda äfven genom sitt gifte på
det närmaste förbunden med Åkerö.
Gården hade rent af öfvertagits af hans
svärfar, Axel Wrede-Sparre, dock med
villkor af lifstidsarrende för Tessin. Det
unga parets första barn var den lilla
»infantinnan», naturligtvis bortskämd och
tjäsad af hela Åkerö. Det var för att
uppvakta henne som hennes ryktbare
grandonkel letade fram sina fabler och hela
hans omgifning ansträngde sig att gifva
dem den mest tilltalande infattning; och
under tiden tronade föremålet för all
denna hyllning, fullkomligt oberörd af
den möda man gjorde sig i hennes namn,
på sin mors knä, med en docka i
famnen, så som hon är framställd på ett af
af fabelsamlingens första blad. Denna
grupp är med all sannolikhet utförd efter
naturen. Den unga moderns stela
hållning och föga uttrycksfulla drag
återfinnas åtminstone, om än i förfinad
framställning, på grefvinnan Sparres
pastellporträtt af Lundberg. Det är ej utan
att man i den åtföljande dedikationen
»Aux trois poupées» spårar en fin satir,
mildrad af Tessins älskvärda eller
skälmska fraser om »poupée mére», »poupée
fille» och »poupée poupée» och af den
själfironiska underskriften »poupée
vieil-lard». En vemodig ironi har också ödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
