Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vid de svenska statsbanornas femtioårsjubileum. Af A. Rydfors. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59^ A. RYDFORS.
NILS ERICSON. STATY AF JOHN BÖRJESON.
Rest i parkanläggni?zgen invid
Centralstationen i Stockholm.
Rosens mening ske på sådant sätt, att
banan från någon punkt i närheten af
Huit fortsattes genom Västergötland till
Göteborg och från Köping utmed norra
Mälarstranden till Stockholm. När man
kommit därhän, var Rosens stjärna
emellertid stadd i nedgång, och då banans
riktning skulle definitivt fastställas, blef det
ej till hans utan till Nils Ericsons råd,
som statsmakterna lyssnade. Efter
dennes mening uppgafs härvid hvarje
hänsyn till förslaget Köping-Hult, och »den
västra stambanan» byggdes ej norr om
Mälaren utan den kortaste vägen, alltså
genom Södermanland och vidare genom
Närke och det inre af Västergötland —
detta i öfverensstämmelse med Ericsons
princip, att järnvägarna borde så mycket
som möjligt undvika parallellism och
konkurrens med vattenvägarna. Efter detta
var banprojektet Köping-Hult reduceradt
till kategorien af en vanlig privatbana,
olikt andra endast genom den märkliga
roli det spelat i historien om det
mellansvenska järnvägsnätets tillkomst.
Ehuru Rosen sålunda ej kom att
öfva något afgörande inflytande på
sträckningen af de svenska stambanorna och
än mindre på deras utförande, har han
dock utfört ett betydelsefullt arbete genom
att bryta mark för saken inom den
allmänna opinionen. Att det gick så trögt
med det arbetet väcker mindre undran,
om man besinnar, huru svaga landets
ekonomiska krafter då voro. Statsverkets
årliga inkomster nådde ännu i början af
1840-talet ej upp till den tionde
millionen i rdr banko; i den kungliga berättelsen
till Oskar I:s första riksdag uppgafs
tillverkningsvärdet vid landets samtliga
manufakturer under året 1842 till 15V4 ocn
exporten till 18 mill. rdr banko. Hur skulle
ett sådant land med sin glesa och
kapitalsvaga befolkning ha råd att bestå sig
med järnvägar! Och hvad skulle man
frakta på dem? — »Litet strömming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
