- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
640

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Minnesruna öfver Alfred Wahlberg. Af Olof Hermelin. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

640 OLOF HERMELIN.

SVENSKT INSJOLANDSKAP. MOTIV FRÄN KOLMÅRDEN. OLJEMÅLNING AF ALFRED

wahlberg (1866). / Nationalmuseum.

misstycka att jag på denna honom
egnade minnesfest tager till orda. Jag
anser mig ha en viss rätt att i dag vara
taleman, dels därför att jag var hans
vän, dels ock därför att jag förr några
gånger haft klubbens uppdrag att rista
minnesrunor öfver bortgångna kamrater.

Konstnärer! Klubbledamöter!

Kunnen I med den inre blicken se
Alfred Wahlberg sådan han gick, stod och
satt här i tiden?

Jag ville gärna för eder äldre
återkalla och för eder yngre framkalla den
bilden. I tidningarnes och tidskrifternas
Wahlbergsbilder kan man ju finna drag,
som i någon mån påminna om honom,
men blicken är död och kall. Alla, som
sett Wahlberg under ett samkväm bland
vänner, som han sympatiserade med,
tyckte — om jag så får uttrycka mig
— att hans ögon utförde en sorts dans.

Där fanns en lefvande gnista, som lekte
och rörde sig i täkt med de af honom
uttalade orden. Dessa voro godmodiga,
skämtsamma och stundom satiriska, men
aldrig uppsåtligt elaka. Wahlberg satt
en dag på ett tillfälligt besök i den äldre
professor Wallanders atelier och målade
på en panna, som man stuckit åt honom.
Där voro flera kamrater, och Wallander,
som älskade ett lustigt leben, utropade:
»Gräla gossar! Hugg in på hvarandra!
Det ha ni godt af!» En af dem, som
betraktade det pågåenda måleriet,
anmärkte, att Wahlberg ofta hade två vägar
på sina taflor. Hvart ville han komma
med de två? Var det någon sorts
symbolik däri, eller hvad var meningen?
»Kanske det!» svarade Wahlberg. »Men
du kära bror kommer ingen väg alis
med dina landskap, eftersom du är
figur-målare.» Fastän Wahlberg så där midt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free