Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Stéphane Mallarmé. Af Anders Österling. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEPHANE MALLARMÉ.
Af ANDERS ÖSTERLING.
Med 2 bilder.
ÄR de sista
årtiondenas diktartyp frivilligt
isolerat sig, har detta
skett som en åtgärd
af själfförsvar och för att hellre
underkasta sig
ensamhetstvånget med alla dess stränga
ytterligheter än de samhällstvång,
som närgångna och kortsynta
nyttighetsifrare velat pålägga
hans friborna egenart. Medan
tidsandan sammanfört den
öfriga mänskligheten i truster
och kooperationer, har diktaren
ståndaktigt måst häfda sin
särställning, och medan tidsrytmen
ohejdadt rusat framåt i
benzin-ångor, har han resigneradt
måst träda åt sidan för att,
äfven med risk att synas
efterblifven, söka genomblicka de
röktöcken, som skymma
framtiden. Väl ha ensamhetens
dunkelblå skuggor alltid varit
diktarhjärtats förtrogna, men
aldrig ha de så tätt som nu
fått lägra sig kring dess
inåtvända verksamhet.
Eremitidealet har fått sitt moderna
berättigande i denna diktartyp,
hvars daning synes ha följt
andra lagar än den öfriga
kulturutvecklingen. Afvärjande
sträcker denna undantagsvarelse
sina händer mot samtiden,
STEPHANE MALLARMÉ. LITOGRAFI AF JAMES
MAC NEILL WHISTLER.
§111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
