Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett blad ur den svenska dramatikens historia. Af Lotten Dahlgren. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BLAD UR DEN SVENSKA DRAMATIKENS HISTORIA 35
FREDRIK AUGUST DAHLGREN. OLJEMÅLNING AF UNO TROILI (1851)
»spridda stycken af en poet», hvarmed man
undfägnat publiken: Wilhelm Tell, Romeo och
Julia — dessa frihetens och kärlekens
vackraste apoteoser, hvarför vänder publiken dem så
snart ryggen? Jo, ty de voro stympade; de
hade under stryksystemet väl blifvit behörigen
spända, snörda, paradmässiga, men den
genuina, ursprungliga andan var flyktad under detta
barbari. Mästarnes förtörnade skuggor
hämnade sig på teaterstyrelsernas mästrande. Bland
dessa ställer jag mig ingalunda i min dumhet;
»men har detta skett på det färska trädet, hvad
skall då ske på det torra?»
Med illa dold harm, blandad med
smärta, fortfar den stackars författaren
att kämpa för sitt skötebarn, det lyriska
momentet i skådespelet.
»Nu undrar kanske tit.», heter det, »att
jag håller på något, som icke är för handlin-
gen essentiellt, tror kanske att det är af
för-fattarömhet för dessa stanser såsom sådana.
Men nej, skälet är ofvan angifvet, det
nämligen: om alla poetiska ställen skola gå ut, så
vet jag ej hvad som återstår för att intaga
åhörarne, och så medelmåttiga än nämnda stanser
må vara, så äro de dock en appell till
fosterlandskänslan, som jag i mitt stycke söker stödja
mig på i allmänhet och som är ett ibland de
påräknade medlen för mitt styckes framgång.
Och huru lång tid tar en stans mer eller min
dre? Och är här icke mer frågan om de
spelandes bekvämlighet än de åhörandes otålighet?
För en väl deklamerad vers — i synnerhet
rimmad — har mängden ett öra, fast för idén
af det hela sällan ett förstånd. Man har i
senare tider kastat bort det, hvarmed den gamla
franska tragedien — äfven i svensk dräkt —
gjorde sin lycka, »des beaux vers». — Oss
emellan sagdt, konsten att säga den rim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
