Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin. Med 6 bilder - Bilderna. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDERNA
yulie: Alldeles riktigt. Han behöll dem ! Detta
allt kommer till min fars kännedom, han kan inte
göra process, inte betala sin hustrus älskare, inte
bevisa att det är hustruns pengar. Det var min
mors hämnd för att han tog väldet i huset.
Modern tyckes verkligen ha lyckats
lära sin flicka hur herrarna skola skötas, ty
sin fästman kronofogden »tränerade» Julie,
som hon sade, genom att låta honom hoppa
öfver ett ridspö, som man lär en hund att
hoppa, och för hvarje gång fick han ett
rapp. Jag trodde hundar fick sockerbitar
och fästmän kyssar för dylikt besvär, och
det måtte kronofogden också ha trott, för
han slog upp efter dessa upprepade slag.
Längtar man ej litet efter det grekiska
so-frosyne, den visa måttan, när man hör Julie
säga: »Jag skulle vilja båda mina fötter i
din bröstkorg, och jag skulle kunna äta
ditt hjärta helstekt.» Liksom alltid hos
Strindberg är början bäst. Det är en
tjusande stämning af sommarnatt med
syrén-doft och musik, då fröken Julie utmanande
och lysten tar sig för att infånga Jean,
låter honom kyssa sin sko och börjar bli
svartsjuk på Kristin. Skada blott att detta
förträffliga, detta sanna skall skymmas af
så mycket omänskligt och onjutbart. Men
å andra sidan finnes där, som sagdt
repliker af underbar klang. Hur öfvertygande
verka t. ex. ej fröken Julies ord, då hon
ej vågar resa med ensam.
yulie: Följ mig, för jag kan inte resa ensam
i dag. Tänk midsommardagen på ett kvalmigt tåg.
inpackad bland massor af folk som ska gapa på
Fot. Atelier Jæger.
FRU LINDROTH-BJÖRLING.
en; stå stilla på stationen, då man ville flyga. Nej,
jag kan inte, jag kan inte!
Man har alla skäl att vara tacksam
för att ett i svenska dramatiken enastående
stycke, och så typiskt för dess författare,
ändtligen uppfördes, och uppfördes så
utmärkt. »Handlingen är dräktig nog»,
säger författaren själf om sin pjes, och han
har rätt. Det var en teaterafton som man
ej glömmer. Det fanns mycket i »Fröken
Julie», men de två största lifsmakterna,
visdom och kärlek, funnos där icke.
BILDERNA
|Å grund af en från flera håll
uttalad önskan skola vi hädanefter,
så vidt anledning därtill föreligger
och utrymmet icke lägger hinder
i vägen, låta en kortfattad text ledsaga de
fristående afbildningarna af konstverk,
hvarvid vi hänvisa till tidigare offentliggjorda
bilder eller artiklar, som stå i sammanhang
med dem.
Som bekant kommer Nordiska museets
nybyggnad å Lejonslätten att i år öppnas
för allmänheten. Då man genom den
monumentala förhallen träder in i byggnadens
midtparti, befinner man sig i ett rum af
imponerande höjddimensioner, som i fonden
har en halfcirkelformig afslutning. Denna
plats, den förnämligaste i byggnaden, är
afsedd för en kolossalstaty af Gustaf Vasa.
Den begåfvade unge skulptören Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
