Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
K. W—n.
Milles har på vederbörandes uppmaning
utfört den staty som här är afbildad.
Under det att Zorn i sin staty i Mora
(Ord och Bild 1904) framställt den fredlöse
flyktingen i den djupaste förtviflan öfver
fosterlandets nöd och förnedring och
under det att Carl Larsson i sin skiss till den
blifvande freskomålningen i Nationalmuseum
(Ord och Bild 1904) visar oss den segersälle
unge hjälten, som efter befrielseverkets
fulländande mottager folkets hyllning, ger Milles
oss bilden af den ålderstigne konungen, som
förjunker i tankar öfver hvad det varit
honom förunnadt att uträtta för sitt älskade
Sverige, numera så mycket tryggare,
mäktigare och lyckligare än det någonsin förr
varit, och som i ödmjukhet böjer sitt
hufvud och tackar Gud för att ha fått vara
hans redskap. Stämningen från afskedstalet
till ständerna 1560 hvilar öfver denna
monumentala skapelse. Som närmaste
förebilder för dräkt och anletsdrag ha tjänat
oljemålningen i helfigur å Gripsholm samt den
med denna nära befryndade reliefen i trä
därsammastädes (se G. Upmarks uppsats om
Gustaf Vasas porträtt i Ord och Bild 1894).
Den här afbildade modellen är gjuten i gips
och har en höjd af 1.60 meter.
Konstnären har tänkt sig statyn utförd i trä med
målad yta — alltså i samma teknik som
t. ex. vår Sankt Göran och draken — i
en höjd af 6 meter, inberäknadt den med
statyn sammankomponerade piedestalen, som
ej ingår å vår afbildning men som man kan
se å ett färgtryck (efter den tidigare mindre
skissen) i konstnärstidningen Jul.
Utförandet blir emellertid beroende af, huruvida
de nödiga medlen kunna genom enskild
frikostighet anskaffas.
Beträffande konstnären och hans tidigare
verksamhet hänvisa vi till en uppsats af
Nathan Söderblom, »Carl Milles och hans
Sten Sture», i Ord och Bild 1905. Utom
där afbildade konstverk har Ord och Bild
återgifvit äfven bysten af Julius Kronberg
(1904).
På den utställning, som Gustaf Fjæstad
och fem andra af våra yngre konstnärer i
sistlidne maj månad anordnade i
Konstföreningens lokal, hörde hans »Vinternatt»
och »Rinnande vatten» till de mest
uppmärksammade konstverken. Den senare
målningen (nu i Ernest Thiels galleri) är
afbildad i vår senast afslutade årgång.
Tidigare hafva våra läsare gjort denne
själfständige och alltjämnt framåtgående
landskapsmålares bekantskap genom »Vinterbild från
Norge» (1904). Ett prof på hans
textilkonst hafva vi lämnat i bonaden
»Våg-skvalp» (1905).
Bilderna till artikeln om Ernst
Josephson äro valda för att fullständiga den serie
af den bortgångne konstnärens arbeten, som
Ord och Bild under årens lopp haft att
uppvisa. Såsom helsidesplanscher hafva tidigare
följande arbeten af Josephson varit
afbildade: »Spanska smeder», »Höstsol» (1893),
»David och Saul» (1899), »Näcken» (1900),
»Strömkarlen» (1905). Målningen »Nymf
och faun» är för Ord och Bild reproducerad
i färgtryck, som gratis utdelades till våra
helårsprenumeranter 1906. I andra
årgången (1893) finner man Richard Berghs
intressanta och belysande uppsats »Målaren
Ernst Josephson» och vid denna afbildade
porträtten af Allan Österlind och Pontus
Furstenberg samt de under konstnärens
sjukdom utförda teckningarna »Blommans själ»
och »Backus». Vid G. Paulis artikel om
Konstnärsförbundet (1905), i hvilken äfven
Josephsons gestalt får sin belysning, finner
man hans porträtt af Hugo Birger i
historisk kostym. Ett prof på Josephsons
diktning är det år 1893 meddelade fragmentet
ur hans outgifna, på alexandriner
skrifna drama »Peter Smed». Öfver hans »Gula
rosor» har Ord och Bild 1897 bringat en
uppsats af Gustaf af Geijerstam. »Svarta
rosor och gula» — hans samlade dikter —
anmäldes 1903 af Fredrik Böök.
K. W—ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
