Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De kosmogoniska idéernas utveckling. Af Svante Arrhenius. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majoriteten bland »himmelens vagabonder».
De andra, som komma från den fjärran
rymden och ej ha någon hastighet i
samma riktning som solsystemet, försvinna
också ur detta efter sitt hastiga besök; de
utgöra mindretalet bland kometerna. Men
egendomligt nog utgöras de så kallade
boliderna eller eldkulorna, för så vidt man
kunnat bestämma deras banor, till största
delen af främlingar, som alls icke
förvärfvat hemortsrätt inom vårt solsystem. Dessa
invandrande element spela, som vi sett,
en utomordentligt stor roll vid bildningen
af de nya planeterna och satelliterna i
en nebulosa, som håller på att utformas
till ett planetsystem. Världssystemets
urverk skulle under evighetens lopp
ofelbart ha afstannat, om endast
tyngdkraften verkat. Denna nya svårighet har
emellertid blifvit af hjälpt genom
införande af strålningstrycket, hvarigenom
småpartiklar utdrifvas från solarnas närhet.
Meteoriterna bära i sin småkorniga (så
kallade kondritiska) struktur tydliga spår
af sammangyttning. Här synes
emellertid en ny svårighet uppstå. Poynting
har visat, att två kulor af samma täthet
som jordens (5,5 gånger vattens) stöta
bort hvarandra, om de ha mindre
diameter än 3,5 centimeter, då deras
temperatur är 15° C, och om diametern är
mindre än 1 millimeter, då deras
temperatur är — 220. Dessa två
temperaturer härska vid jordbanan och vid
Neptunus’ bana. Det kan då synas omöjligt
för de små från solarna bortstötta
stoftkornen att samlas ihop till större
aggregat sådana som meteoriter och
kometer. Däraf förklaras också, hvarför
kometerna i stället för att hopa upp materia
tvärtom, särskildt i solens närhet, så lätt
upplösas i meteorsvärmar.
Andra krafter måste således här
komma i spelet. Dewar, den berömde
engelske fysikern och kemisten, har visat
huru utomordentligt stor förmåga fint
fördelade kroppar, såsom poröst kol, ha
att uppsuga gaser vid låga temperaturer,
sådana som härska i nebulosornas yttre
delar; man begagnar numera denna
egenskap för att åstadkomma lufttomma rum
genom absorption. Då det kosmiska
stoftet passerar genom kalla delar af
rymden, dit några enstaka gasmolekyler
förirrat sig, kondensera de dem på sin
yta, som på detta sätt öfverdrages med
ett vätskeartadt lager. — Dessa
gasmassor afgifvas sedermera vid högre
temperaturer, såsom då kometerna komma
i solens närhet, då gasmassorna ge
anledning till bildning af kometsvansar. —
Mellan stoftkorn af detta slag verka
kapillarkrafter, hvilka hindra dem att
skiljas åt efter ett sammanträffande, på
samma sätt, som då två vätskedroppar
flyta tillsammans. De på detta sätt
nybildade himlakropparna, som irra omkring
i rymden, motsvara inom det organiska
lifvet frön, ur hvilka nya varelser
utvecklas. Då dessa himlakroppar komma in
i en nebulosa, hejdas de af de
omgifvande gasmassorna, intill dess de deltaga
i deras hvirflande rörelse, och under tiden
hopsamla de på sig stora mängder gaser,
och gifva slutligen upphofvet till nya
planeter och månar.
Strålningstrycket lämnar också en
möjlighet för frön af små dimensioner
att förflyttas från ett planetsystem till
ett annat på så kort tid, att det är
tänkbart, att deras grobarhet ej
därunder förintas. Därigenom har också
möjligheten af det organiska lifvets
universella ursprung ryckt vida närmare
sannolikheten, än förr var fallet. Såsom
typiskt för ställningen före kännedomen
om strålningstrycket kan Fayes yttrande
i denna fråga anföras. Faye förnekar
absolut möjligheten af en förflyttning af
lefvande väsen från en planet till en
annan. I alla händelser är det likväl
påfallande, huru ringa del af världsalltets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
