Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. I. Historisk och topografisk öfversikt. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
A. O. LINDFORS
s:t nicolai kapitelhus vid lilla gråbröderstorget
dena af lundensiskt studentlif att kalla
sig. Allt gick i grundare och mera
jämna hjulspår, men ett och annat torde
dock förtjäna att räddas undan glömskan,
och åtskilliga af de då i Lund verksamma
personligheterna höra med bland de
ståtligaste i vår yngre bildnings häfder.
1840-talet har varit
studentromantikens och studentheroernas stora tid i
Sverige ej blott i Lund utan också i
»Gluntens och magisterns» Uppsala; och
Christian Winthers tanke, uttalad redan
1820: »Herrer vi ere i Aandernes Rige»,
hade nog ingenstädes i Norden så tagit
kött och blod som vid de svenska uni-
HUSET MED STORKEN.
versiteten just då. Ty
förvisso uppträdde en student
-heros på den tiden med
härskarelater, som skulle
förbluffat den nu lefvande
generationen. Vi få längre
fram se prof pä, att något
däraf lefde kvar ännu på
1850-talet.
Efter den storslagna
men Öfverspända
skandinaviska feststämningen kom
den prosaiska verklighetens
reaktion slag i slag.
Särskildt under de danska krigsåren 1848
och 1864. Blott ett fåtal af de svenska
och norska studenter, som på Ridebanen
i Köbenhavn år 1845 mQd uppräckta
händer tilljublat Orla Lehmann sitt
löfte om fostbrödralag, axlade, när det
gällde allvar, musköten för
Skandinaviens sak. Bland dem som gjorde det i
Lund må nämnas: 184.8 Gustaf Tauson,
Janne Afzelius, Hjalmar Kinberg, I. M.
Flyborg, L. I. Adrian, Palle Rosencrantz
och W. Stoltz samt 1864. H. Kinberg
omigen, Julius Humble, E. Paulsson, Ola
Lindblad och Tutte Wenster.
Studentlifvet i Lund efter 1847 fick
en prägel så att säga af söcken efter
helgdagsstämningen åren förut. I stället
för kring stora politiska eller humanitära
frågor, så nationella som nordiska och
europeiska, kretsade studenternas intressen
i allmänhet numera kring den närmast
liggande verkligheten: Studier, examina
och de lokala uppslagen och nöjestillfällena
i ungdomsstaden.
Vid tiden för nordiska studentmöten,
åren 1851, 56, 62 och 69, flammade
skandinavismen opp i hög låga men hade nog
i själfva verket ej längre den betagande
kraft och stämning som åren 1842, 43
och 45.
Men ännu länge var saknaden stor
efter de båda korförare, till hvilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
