Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. I. Historisk och topografisk öfversikt. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
A. O. LINDFORS
ANDERS ANDERSSON.
A. N. srVDUERG W. FLENSBURG.
H. M. MELIN E. G. BRING.
GUSTAE LJUNGGREN.
nådens invigning 1851, studentfärden till
Norge samma år, Tegnérsstodens
aftäckande 1853 och studentmötet i Uppsala
1856 öfvertog för kortare perioder Otto
Lindblad själf ånyo ledningen af sin
skapelse med vanlig ära och framgång.
Alla rubbningar, nedrifningar och
nybyggnader oaktadt, bibehöll dock Lund
i hufvudsak ännu på 1850-talet prägeln
af gammal historisk småstad. Från
medeltiden kvarstodo några kapitelhus, en del
af svartbrödraklostret, Kalendegillets hus,
St. Petri klosterkyrka ochLaurentieklostret
vid domkyrkan. Klockorna i
domkyrkotornen ringde in och ut arbetsdagens, och
tornväktaren tutade nattens stunder.
Tran-lyktor hängde tvärs öfver gatorna i långa
linor; vid farsoter patrullerade väkt och
fälldes bommar vid tullarna; stads-och
akademivakten — de s. k. »korfvarna» —klädda
i långa grå rödkantade kåpor och
beväpnade med hillebarder höllo vid marknader
och festdagar ordning bland menigheten.
Vid eldsvådor — och de voro i
korsvirkeshusens och halmtakens tid mycket
vanliga — klämtade tornväktaren och
gingo trumslagare genom gatorna,
manande alla husägare att lägga fram vatten-
tunnor i portarna, hvarifrån de sedan af
stadens åkdon hämtades till brandplatsen,
där karlar och pojkar bildade kedja för
att langa fram pytsar och spannar. På
Carolinabyggnadens tornaltan, som
tjänstgjorde som astronomiskt observatorium,
föll tidkulan hvarje dag kl. 12, och vid
vissa högtider, särskildt Kristi
himmelsfärdsdag, plägade studentsångare
därstädes hälsa daggryningen med en hymn. Vid
de akademiska festerna tågade från samma
byggnad den stora processionen genom
Lundagård till domkyrkan eller till
Akademiska föreningen med kursorer och
morgonstjärnor, med värjprydda
marskalkar och med rektor i full ornat: den
runda purpurkappan och den bredskyggiga
hatten med pärlsnöret — först 1882
utbyttes dessa insignier mot den gyllene
rektorskedjan. Posten expedierades i en
liten förstuga genom en lucka i dörren;
en stork som vindflöjel satt kvar sedan
1744 på sitt tak i hörnet af St. Petri
Kyrkogata och Storgatan (bredvid
studentkasernerna Lyktan och Glädjen), likasom på den
tid, då den var skylt för
akademi-jordemoderns ämbetsbostad — den sitter där
visst ännu eller satt åtminstone 1905-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
