Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur bokmarknaden. Af Carl G. Laurin - Bilderna. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 28
K. W—n
förefaller hon mig ta väl estetiskt. Om
man, för att använda hennes egna ord, »har
den olyckan att vara född undersåte»,
förefaller den storhet hon prisar så högt ej så
litet ihålig. »Filip II må ha låtit döda
sin ende son af svartsjuka eller af
ömtålighet om sin makt, är det sant, så var det
en stor sak». Af samma art tyckes hennes
beundran vara för Cyrus, Alexander och
Tamerlan, men samtidigt angriper hon
duellerna, grundade, som hon säger, på falska
hedersbegrepp. Egendomligt är det att se,
hur hypnotiserande ett antikt namn verkade
på 1600-talet, t. o. m. på dess högsta
andar. De bli entusiastiska bära namnen
Cyrus, Alexander, Pompejus förekomma,
liksom man i aflägsna landsbygder blir
högtidlig, då Isaskar eller Sebulon nämnas.
Antikens oöfverträfflighet blef en trossats,
som man lika litet tänkte på att pröfva
med historisk kritik som
treenighetsbegreppet.
I praktiska frågor kunde Kristina ibland
ha en märkvärdigt klar blick. Passar ej
hennes trehundrasjuttiofemte » Sentiment
hé-roique» för alla tider? »Man måste veta
begagna sig af vetenskapsmännen som af
lefvande bibliotek, högakta dem, vara
frikostig mot dem, använda dem, rådfråga
dem om det de veta, men man måste vara
öfvertygad, att för öfrigt äro de vanligen
mycket enkla personer i världskännedom
och affärer.» Hvad affärer i betydelsen
penningaffärer beträffar, finnas visserligen
W^ ©iS^E BÅDA ypperliga
karaktärshuf-I lPöl vuc^ena a*" Anders Zorn Djos
^1_^/P(] Mats och Bosl Anders (urmakare
i*^ ^ i Mora) höra till hans senaste
produktion — liksom de i förra årgången
afbildade Badande flickor och porträttet af
Bruno Liljefors (båda i Nationalmuseum)
— och intogo en bemärkt plats på den
utställning af äldre och nyare arbeten, som
konstnären i sistlidne september månad
anordnade i Stockholm och som därefter
flyttades till Uppsala. Äfven afbildningarna
röja tydligt nog penselns utomordentliga
lif och uttrycksförmåga och den konstnär-
lysande undantag, men när man betänker,
hvilken barnslig obekantskap med världen
som de lärda professorer Kristina talar om
visa i den praktiska politiken, och den
virrighet och brist på respekt för fakta,
som särskildt utmärker de »exakta»
vetenskapernas representanter, så är man böjd
att anse drottningens ofvan citerade maxim
för ett verkligt guldkorn. Både kvickhet
och djup ligga i ordet »folk, som roa sig
för mycket, ha tråkigt», men det finnes en
»tråkighet» som sitter ännu längre inne,
och äfven den har Kristina känt med
tänkarens Faust-lynne. »Det finnes i
människan en hemlig sorg, som ger henne
afsmak vid allt och gör henne omättlig.»
Den lilla eleganta boken, på hvilken jag
här velat fästa uppmärksamhet, ger
ofantligt mycket att tänka på. Franskan är
åtminstone ej tyngd af svårare ord. Ibland
torde dock en betydelse-förskjutning ägt
rum sedan den tid, då den af Kristina
föga uppskattade Louis le Grand lät sin
sol lysa för Europa. Så t. ex. betydde
ordet honnéte före substantivet fin, belefvad.
Den etthundrafemtioandra sentensens mening
blir således »Läsning är en af den fine
mannens plikter.» Tycker någon, att ordet
plikt klingar alltför héroique, så får man
ej glömma, att den största delen af boken
upptages af »L’ouvrage du loisir», och på
»lediga stunder» böra verkligt fina svenska
damer och herrar långsamt och
eftertänksamt läsa Pensées de Christine.
Carl G. Laurin.
liga blicken för det karaktäristiska och
originella hos de skildrade personerna.
Förut hafva följande oljemålningar af
Zorn varit afbildade: Själfporträtt (1897,
i Nationalmuseum), porträtt af H. M:t
Konungen (1898, i Konungens privata
konstsamling), porträtt af Hertigen af
Västergötland (1868, i K. Lifregementets till
häst kasern), Midsommardans i Mora (1899,
i Nationalmuseum), damporträtt (1901, i
enskild ägo i Amerika), Mona (1902, i
konstnärens ägo) och Braskkullan (1902, i
Nationalmuseum).
K. W—n.
BILDERNA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
