Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. II. Akademiska föreningen och studentlifvet inom och utom densamma. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR LIFVET I LUND KRING 1800-TALETS MIDT (£847 — 1870)
141
fasadbyggnadens nedre våning
inneslöt åt väster ett hörnrum — sociala
utskottets och kommittéernas rum —
och ett förrum till lilla salen, midt åt
söder vestibul och trappor, åt öster
ett par rum, som på 1850—60 talen
hyrdes ut. Carl Gustaf von Sydow
bodde där då och hade en liten
mu-sikaliehandel, man såg honom ofta
sitta i fönstret med sin vackra bruna
rapphönshund, »Gé», vid sidan.
Väningen en trappa upp disponerades
västerut af festvåning och festsal, som
gick genom två våningar, österut af
»Atheneum» eller läs- och
tidningsrummen. Tre trappor upp lågo rum för
studentkårens bibliotek samt
hyreslägenheter för studenter likasom i
tornrummen. I bakre delarna af fyrkanten voro
köksdepartement, domestik- och
vaktmästarerum, kostymgarderober och
teaterrekvisita inrymda. Mot slutet af
1870-talet ändrades dessa anordningar i mycket,
därigenom att trapporna flyttades till ett
särskildt torn inne pä gården, så att
fasadbyggnaden kunde ge mera utrymme
åt festvåningen och åt klubblokaler
m. m.
Hos de första studentgenerationerna
efter omflyttningen, hvilka ju hade i färskt
minne trångboddheten i gamla
föreningsbyggnaden, var naturligen
tillfredsställelsen stor med de nya präktiga lokalerna,
och »ungdomsslottet» prisades på vers
och prosa. En kuplett i en af
Ljunggrens teaterpjäser, »En kväll i Lund»,
gifven 1858, ger oss ett vackert uttryck
för denna stämning:
Ser du det slott, som där mot fästet stige r
så mäktigt och så lätt på samma gång,
den själ i formen bor, fast där den tiger,
är samma själ, som talar i vår sång.
Och vill om borgherrns namn du kunskap vinna
han heter: evig ungdom, Sveriges hopp,
den samme fastän släkten komma, svinna;
hvad fjärran dör, här lefver åter opp.
AKADEMISKA FÖRENINGEN. FASADEN AT
TEGNÉRSPLATSEN.
I sina salar samlar han de unga,
där går han bland dem som en bror, en vän,
de hålla tal, de språka, glamma, sjunga
och under lek han fostrar dem till män.
Han lär dem glädtigt bära lifvets tunga,
och om blott rätt de lyssna till hans ord,
som själf han är, de blifva — evigt unga,
föryngrande vårt fosterland, vår nord.
Inom detta studenternas nya och
vackra hem, hvars styrelse var
anförtrodd åt nationernas deputerade och
hvars sociala angelägenheter leddes af
ett utskott, utvecklade sig nu det
akademiska umgängeslifvet under hvardagar
och högtider. Låt oss se litet på de
former, hvaruti det rörde sig under de
första decennierna af byggnadens tillvaro.
De stora högtidsdagarna inom föreningens
arbetsår voro eller rättare blefvo så
småningom : Nordiska festen till fädrens minne,
Majfesten, Tegnérsfesten den 4
oktober och Karl Xlls-festen den 30
november. Men promotionerna då? — ja, de
påkommo då för tiden endast hvart tredje
år och voro för öfrigt ej akademiska
föreningens utan universitetets
angelägenhet. Förslaget om nordisk fest hade
utgått från Kristiania studenter och
firades första gången samtidigt vid den
skandinaviska Nordens 4 högskolor den
13 januari 1845, vid de öfriga
universiteten har firandet af nordisk fest blifvit
oregelmässigt, i Lund har den till 1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
