Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. III. Sång och musik, sällskapligt umgängeslif, grupper och personligheter. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR LIFVET I LUND KRING 18
OLLE WARHOLM. VILHELM GNOSSPELIUS.
Lysander-, senare gåfvos flera större
saker, såsom Haydns »Skapelsen», med
solisterna Amalia Gnosspelius, Tutte
Nyström och Richard Nordström, Adolf
Lindblads »Om vinterkväll», med Ebba
Gnosspelius, Gustaf Petterson och Nils
Lundborg som innehafvare af
solopartierna, Neukomms »Ostermorgen» samt
slutligen de af Gnosspelius själf
komponerade Davids 98 psalm — med Ebba
Gnosspelius och Nils Lundborg som solister —
och universitetets festkantat 1868 med ord
af Talis Qvalis och med solosakerna i
de tvänne nyssnämndas händer. Den
andra festkantaten vid samma tillfälle,
studenternas, var skrifven af August
Söderman till ord af Elis Vilh. Lindblad
och med Ljungman och Böklin som
solister.
Bland den tidens gärna sjungna, nu
delvis bortglömda sånger må nämnas:
körerna »Raskt framåt, I fosterlandets söner»,
»Har du sett solen, hur hon går», båda
af O. Lindblad, Prins Gustafs
»kälkbacks-visa», Wennerbergs »Fladdrande fana,
lös dina vingar» m. fi. samt bland
kvartetterna Nils Möllers» Bjergtroldet»,
Hein-zes »Länge sedan skogens dufva»,
Lindblads »Silfverklara toner fara», skrifven
för Wolcke, »Studentserenaden», och hans
rörande svanesång, »Minnets tempel»,
skrifven i januari 1864 strax före hans död.
Lindblads minne firades af sångföreningen
vid begrafningen, med minneskonsert i
maj 1864 och med resandet af en
o-TALETS MIDT (1847—1870) 215
NILS LUNDBORG. GUSTAF V. SYDOW.
grafvård, aftäckt den 6 oktober 1870.
Studenterna voro på den tiden ej njugga
med sin sång. Vi ha sett, hur de
delade med sig af sina tonskatter åt
kamrater inom föreningens »gula» och »blå»
rum. Och under den vackra årstiden
skedde likaså i studenternas »gröna»
salar: Lundagård och Botaniska trädgården.
Dit samlades om aftnarna alla deras
vänner och väninnor från staden, bildade
kotterier kring bänkarna, eller
promenerade, pratade och lyssnade, — ett gladt,
vårlikt, jublande friluftslif.
En borgarsångförening hade år 1860
på initiativ af guldsmeden Hasselgren
och under Nils Lundborgs anförarskap
bildats i Lund, och exemplet följdes sedan
af Malmö och Ystads borgerskap. De
gåfvo konserter gemensamt. Lunds
borgarsångare fingo en sidenfana till skänks,
broderad af några Lundaflickor med
Johanna Rydin i spetsen. År 1861 vid
Karl XII:s-festen blefvo till och med,
efter förberedande öfverenskommelse
mellan Lundborg, v. Sydow och
studentordföranden Valter Ström, borgarsångarna
från Lund och Malmö anmodade att
deltaga i fackeltåget, och ett
förbrödnings-gille med gemensam sång af studenter
och borgare kom till stånd. Detta
närmande var epokgörande och bidrog i
hög grad att utjämna klassmotsatserna,
liksom den s. k. »bildningscirkeln»
under Per Wieselgren och en
handtverkar-sångklubb under Olle Warholm på 1840-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
