- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 /
216

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. III. Sång och musik, sällskapligt umgängeslif, grupper och personligheter. Med 15 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2l6

A. O. LINDFORS

talet hade i sin mån

försökt göra det.

/ \ Slagsmålen mellan

c ^^»**K studenter och gesäller

I?!mkIE^ ’• blefvo öcksa nu allt

• $8^3^™^ mer oc^ mer sä^~

4§ÉÉ|Vj||^É| synta och torde
all-’*"T^^MmP^ deles ha upphört mot
1860-talets slut. I
samma riktning
ver-A. lysander. kade också
skarpskytterörelsen under
1860-talet, i det studentkompaniet under
löjtnant Ridderborg och borgarkompaniet
under Nils Lundborg företogo
gemensamma skjut- och exercisöfningar.*

En omständighet, som gjorde lifvet i
Lund särskildt angenämt för de dit anlända
unge männen, var den gästfria, enkla och
vänliga umgängestonen. Det var ganska
lätt äfven fören främmande student, om han
var hygglig och oberyktad, att få tillträde ej
blott till sin egen nationsinspektors hem
utan till många andra professors- och
bor-garfamiljer. Och väl införd där berodde
det blott på honom själf att blifva allt mer
och mer omhuldad och understödd och
att vinna vänner för lifvet. Sådan var
tonen, och så solid var den ekonomiska
basen i allmänhet i samhället, att detta
kunde gå för sig. Jag tror ej, att full
motsvarighet härutinnan fanns i Uppsala.
Tiderna äro nog nu i denna del
förändrade äfven i Lund,
lefnadskostna-dernas fördyrande och den stegrade
kampen för bärgningen ha nog, om också
motvilligt, tvungit den gamla lundensiska
gästfriheten att smalna in. Men på 50—
60-talen frodades den kraftigt. Och i

* Äfven det gamla ärevördiga Knutsgillet
bidrog att sammanföra de akademiska och
borgerliga kretsarna till otvunget och vänligt
samlif. På den årliga stora Knutsbalen d. 13
januari såg man i* françaiserna professorer och
handtverkare figurera mot hvarandra i all
gemytlighet.

många af de gamla, fint bildade
Lundafamiljerna var umgängeslifvet ej blott
gladt och gästfritt utan äfven på en gång
anderikt och prägladt af ädelt
lefnads-vett. Det var den goda sidan som lefde
kvar af den gustavianska umgängestonen;
dess mindre vackra sida, det frivola
skämtet, som i seklets början var så
vanligt i Lund, höll nu på att dö ut. Hos
en och annan äldre person,
»herbergi-sternas» samtida, kunde man ibland höra
en genklang däraf, men det väckte
uppmärksamhet såsom ovanligt.

Det var en ståtlig syn att se några
af de gamla damerna, t. ex. professorskan
Engeström, som såsom enka var värdinna
hos sin fader biskop Faxe ända till hans
död 1854, professorskan Ann-Marie Bring
född Leche, professorskan Laura Bolmér
född Lundblad, eller enkefru doktorinnan
Marie Lindfors född
Holmbergsson-Ahrenberg, göra »les honneurs» på en
mottagningsafton: förbindliga, lifliga, kvicka,
kvarlämnade de hos en och hvar af sina
gäster det intryck, att just hans närvaro
varit särskildt eftersträfvad. Fru Bolmér var
ett lefvande lexikon angående allt som
rörde den Tegnérska tiden, ett kvinnligt
motstycke till d:r Kahl, hvars liffulla
krönika »Tegnér och hans samtida i
Lund» utkom till staty festen 1853. Utom
de nyssnämnda husen hörde till de äldre
och medelålders Lundahemmen på 1850
talet Brunius’, Nilssons, Schlyters,
Hagbergs, Bruzelius’, Lovens, Ekelunds,
Geller-stedts, Eks, Berlins, Tornbergs, bröderna
Naumanns, bröderna Berlings, Agardhs,
Schrewelius’, Ebbe Gustaf Brings, m. fi.
Senare tillkommo Ljunggrens, Oides,
Lysander^, Asks, Olbers’, Sundbergs,
Teng-bergs, Hamiltons, Nyblaeus’, Möllers, o. s. v.
I Ljunggrens till teater lätt förvandlade
salong uppfördes ofta tablåer eller
spelades en liten pjes, författad och ofta
beledsagad af en prolog, framsagd af
värden själf, och utförd af hans stående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1907/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free