- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 /
262

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Karl von Linné. Af Isak Fehr. Med 36 bilder - Triumferna i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262

ISAK FEHR

ligt» examinerades af de lärda
holländska professorerna och för den
medicinska doktorsvärdighetens erhållande »med
själsnärvaro och synnerlig fyndighet»
försvarade sin latinska afhandling: Ny
hypotes om lerblandade vatten i Sverige
som orsak till frossfebrar.

Det hade varit hans mening att
göra vistelsen i utlandet ganska kort,
men den kom att vara i något mer än
tre år. Efter doktorsgradens
förvärfvande i Harderwijk begaf han sig till
Amsterdam, den rika och mäktiga
handelsstaden, till Leyden, det världsberömda
lärosätet, och till Hartecamp, med den
yppersta trädgården i de präktiga
trädgårdarnas land. Hvart han kom,
omfattades han med beundran och vänskap
både af vetenskapens och rikedomens
stormän, en Boerhaave och en Clifford;
och han fick så här de yppersta
tillfällen att utarbeta och utgifva nästan alla de
arbeten, som under hans Upsalatid sett
dagen i genialiska utkast. Här funno
»hans nya, för den tiden djärfva, nästan
revolutionära vetenskapliga åsikter» (Th.
Fries) liflig anklang. Redan i dec. 173 5
utkom i Leyden hans Systema naturæ,
i2z/2 sida i folio, detta arbete, som blifvit
kalladt »Naturforskarnas gyllene bok».
Följande år utkommo hans Fundamenta
botanica och Bibliotheca botanica i
Amsterdam. Nu erhöll han anbud af den rike
Clifford att ställa i ordning och beskrifva
hans stora trädgård i Hartecamp (mellan
Leyden och Haarlem) samt hans makalösa
samlingar från alla världens delar. Genom
holländarnas vidsträckta sjöfart och
handel samt ägarens rikedom och inflytande
som direktör för det ostindiska
kompaniet hade hit införts södra Europas,
Asiens, Afrikas och Amerikas växter samt
sällsynta däggdjur och fåglar; här hade
han ock samlat en mängd herbarier
och ett förträffligt botaniskt bibliotek.
»Alltså blifver Linnæus hos Clifford, där

han får lefva som en prins, får den
största trädgård under sin inspektion, får
förskrifva alla örter, som saknas i
trädgården, och köpa de böcker, som fattas
i biblioteket; ty var ock nu tillfälle för
Linnæus att arbeta i botaniken, då han
hade alla de tillfällen, som önskas kunna.
Han arbetar ock därpå både dag och natt.»
Det är hans egna ord. Sin förtjusning
öfver sin lyckliga lott, då han, den fattige
svensken, såg alla sina önskningar och
drömmar vida öfverträffas af verklighetens
rikedom, har han på många ställen skildrat.
Nu kunde han säga till den närvarande
stunden: Dröj kvar, du är så skön. Han
uppgick helt och hållet i sin kärleks
föremål, sina botaniska forskningar,
glömmande fosterland och vänner, framfarna och
kommande sorger. Här lefver han sina
»oskyldigaste år», d. v. s. han får helt
hängifva sig åt naturens utforskande,
utan bekymmer, utan afund, med
segervisshetens jubel i sin själ. Hans
arbetskrafter äro outtömliga. Skrift efter skrift
utkommer, såsom Flora lapponica och
Genera plantarum. Han kan hjälpa sin
studiekamrat från Uppsala, Artedi, som
han oförmodadt träffade i Leyden i
ut-blottadt tillstånd; och då denne genom
ett olycksfall ryckes bort, förmår
Linnæus Clifford att inlösa Artedis
Ichthyo-logia, hvilket manuskript Linnæus sedan
bringar i ordning. På ClhTords
bekostnad företager han en resa till England,
där han stiftar bekantskap med
Englands trädgårdar och lärda. Han får
anbud att på holländska republikens
bekostnad företaga långväga resor till dess
kolonier och därefter få professors
fullmakt. Men Linnæus stannar kvar i
Hartecamp och »griper sig an med det stora
verket Hortus Cliffortianus, och det
samma icke allenast utarbetar och skrifver,
utan ock igenomser själfva korrekturerna,
och allt detta inom tre fjärdedels år
(1737), hvilket en annan icke skulle göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1907/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free