Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Karl von Linné. Af Isak Fehr. Med 36 bilder - Den långa arbetsdagen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
ISAK FEHR
LINNES BOSTAD I UPPSALA.
så att han under sina naturstudier
förgät allt annat, skadade ofta hans hälsa.
Dessa öfverdrifter i arbete följdes af
sjukdomsutbrott, så att man kan genom att
följa dessa kraftöfveransträngningstider
i den starkt ökade produktionen, såsom
under hans senare studieår i Uppsala, året
1737 i Holland, flera tillfällen under hans
professorstid, förklara de perioder af
andlig och kroppslig afmattning, som många
gånger hemsökte honom. Under hans
yngre år visade de sig mest i en
nedslagenhet och misstro, som så starkt
kontrasterade med den jublande lifslust, som
tillhörde hans ljusa väsen; då han
blef äldre, tillstötte efter dessa
överansträngningar djupare missmod och svåra
sjukdomar, som flera gånger förde honom
till grafvens brädd. Men hans spänstiga
själ och kropp öfvervann snart
sjukdomen, och en gång återgaf honom nytt
arbete med en efterlängtad samling af
växter hans lifskraft. Hans långsamma
borttynande under hans sista år var resultatet
af den långa arbetsdagens oupphörliga
ansträngningar. Han var fullständigt
utsläpad och utsliten. — Det är detta de
sista årens sorgliga tillstånd, som han
själf tecknar i följande ord: »Linnæus
haltar, kan knappt gå, talar oredigt, kan
knappt skrifva.»
Redan året efter sin utnämning fick
han byta professur med Rosén; och så
fingo de hvardera de ämnen, som de voro
bäst hemmastadda i. Linné blef
professor i medicin och botanik. Hans
ifrigaste sträfvan blef genast att åter
upprätta den gamla akademiska trädgården
ur dess lägervall. Under Linnés tid blef
den ock en af de berömdaste i Europa;
den blef af den största betydelse bäde
för hans undervisning och för hans
vetenskapliga studier. För öfrigt upptogs hans
tid af offentliga föreläsningar i medicin
och botanik. Vid de förra hade han
flera åhörare än någon annan professor.
Därtill bidrog väl i främsta rummet den
tidsriktning, som under 1740- och
1750-talet i Sverige härskade. Det var
naturvetenskapernas gyllene tidsålder. In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
