Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ur bokmarknaden. Af Osvald Sirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 OSVALD SIRÉN
saknar åter all annan datering än uttrycket
»slutet af medeltiden»; enligt vår tanke
för den oss dock utom den egentliga
medeltidens gränser, närmare sagdt öfver medlet
af 1400-talet.
Af altarskåpen meddelas ett par vackra
exempel från Stora Åby och Skärkinds
kyrkor, båda sannolikt af nordtysk tillverkning
från senare hälften af 1400-talet.
Reproduktionen af det senare är dock tilltagen
i så liten skala, att vi icke kunna bilda
oss någon säker föreställning vare sig om
de skulpterade eller de målade partiernas
stil. En lustig provinsiell efterbildning af
de praktfulla, utländska mönstren är
altarskåpet från Lillkyrka kyrka med
proportioner af låg bondstuga och figurer som barns
byggklossar.
Altartaflan från Jursdala kyrka,
framställande madonnan och fyra kvinnliga
helgon i halffigur mot guldbrokad torde väl
höra till de i sitt slag vackraste altartaflor,
som finnas någorlunda väl bibehållna i
svenska kyrkor. Då taflan för några år
sedan var utställd på Nationalmuseum,
konstaterades dess lybeckska ursprung, men
jag kan icke påminna mig, huruvida någon
forskare då påvisade dess intima
samhörighet med diptyken i Mariakyrkan i
Lybeck, framställande Konungarnas tillbedjan
och Kristi korsfästelse (dat. 1501). Här är
icke platsen att ingå på någon detaljerad
analys af de stilistiska
öfverensstämmelserna; de äro i hvarje fall så pass väsentliga,
att Jursdala-bilden med skäl kan hänföras
till samma ateliergrupp som ofvannämnda
diptykon.
Ett tjugutal af de närmast följande
afbildningarna ägnar förf. åt Birgitta- och
Vadstena-minnen: dels reliker och
klädespersedlar, som anses hafva tillhört helgonet,
dels fyra trästatyer, framställande fru
Birgitta i olika situationer. Relikerna och
toalettsakerna ha uteslutande
kuriositetsintresse, statyerna däremot delvis ett
betydande konstnärligt värde.
Ingen af dem kan göra anspråk på att
vara ett autentiskt porträtt af helgonet; de
äro samt och synnerligen utförda minst
hundra år efter det Birgitta lämnade Sverige.
Man stannar dock spörjande — undrande
inför den djärft individualiserade gumman
från Vadstena klosterkyrka. Hon sitter
litet framåtlutad med en bok i knäet; ett
#svagt leende sväfvar öfver den myndiga
munnen, ögonen sammandragas kisande,
uttrycket fängslar genom en egendomlig
blandning af fryntlighet och gåtfullhet.
Mästaren har synbarligen varit en ovanligt
smidig och intelligent talang, som, ifall han
icke haft några äldre förebilder att gå efter,
pä ett synnerligen fyndigt sätt tolkat
Birgittas väsen. »Det nästan pussiga
ansiktet» motsvarar icke utgifvarens föreställning
om »den stränga och asketiska fru
Birgittas anletsdrag», och i följd häraf afböjer
han tanken på porträtt. Sådant kan ju
vara en smaksak, tillsvidare synes i alla
fall denna Birgitta-staty vara den tidigaste
och den mest individuella framställning af
helgonet som blifvit bekant — två
sannolikhetsskäl för att i den se drag af
porträttlikhet. Utgifvaren lämnar dess värre
ingen antydan om stödens datering, och
reproduktionen tillåter knappast någon sådan
med full säkerhet. Det förefaller dock
närmast som om stöden skulle tillhöra medlet
eller senare hälften af 1400-talet.
Högst öfverraskande är utgifvarens
datering af den andra stora Birgitta-statyn,
tillhörande Visingsö kyrka. Han anser, att
den utförts under Per Brahes tid, emedan
en målad inskrift på stöden omtalar, att
Birgitta kan hänföras till Brahe-släkten.
Sådana inskrifter ha ju ofta påsatts senare
och böra väl därför endast i andra rummet
rådfrågas vid en arkeologisk eller
konsthistorisk datering. Frånsedt det osannolika
i att Per Brahe skulle låtit utföra en
katolsk helgonbild, spårar man ännu starka
gotiska reminiscenser i manteldraperingen.
Tillämpar man den allmänna
stilutvecklingens måttstock, så borde väl statyen
snarast dateras till slutet af 1400-talet, ehuru
naturligtvis alltid den möjligheten återstår,
att den utförts något senare af en
efterblifven konstnär.
Bland de afbildade textilarbetena finnas
flere stycken af stort värde, ehuru de i
allmänhet i följd af bildernas otillräckliga
storlek icke fullt framträda.
Det första är ett applikationsarbete,
framställande Kristus på korset, omgifven af Maria
och Johannes, synbarligen utfördt efter
teckning af någon skicklig nordtysk konstnär vid
medlet af 1400-talet. Det vore intressant att
veta, om skäl förefinnas för antagandet att
så fina handarbeten utfördes i Vadstenar
Utgifvaren anmärker blott att den
traditionella benämningen »Brudpäll» är ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
