Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Michelangelos Medici-grafvårdar. Af Osvald Sirén. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 OSVALD SIRÉN
Det kan ju icke råda ringaste tvifvel
om att denna teckning återger ett
förslag till en af hertiggrafvårdarna, ehuru det
är möjligt att tecknaren gjort någon
modifikation i Michelangelos idé. A andra
sidan är dess principiella likhet med nyss
beskrifna egenhändiga kritteckning af
Michelangelo så stor, att vi med visshet
kunna beteckna äfven den såsom studie
till en af hertiggrafvarna. Därmed måste
äfven Geymiillers åsikt om lösandet af
dubbelgrafmotivet i en enhetlig
komposition, koncentrerad kring en hufvudaxel,
anses upphäfd. Teckningarna ge oss
absolut intet stod för en sådan
uppfattning.
Frågan om när de olika förändringarna
vidtagits i kompositionsförslagen kan
endast tillnärmelsevis besvaras med
ledning af spridda uttalanden i bref från
och till Michelangelo.
I april 1521 befinner sig Michelangelo,
som nämndt, i Carrara och öfvervakar
här brytandet af marmorblock till
graf-värdarna i enlighet med de skisser och
lermodeller, som han utfört; emellertid
omnämnes endast madonnastatyn
särskildt. Då en madonnastaty knappast
kunde användas för något annat
monument än den stora dubbelgrafvården,
synes Michelangelo redan vid denna
tidpunkt fastställt sin slutliga plan. Fram
på sommaren anhåller han äfven om att
få utföra modeller i naturlig storlek till
grafvårdarnas statyer; han måtte då hafva
varit fullt på det klara med sin
kompo-sitionsplan. Såsom Michelangelo
framhåller i sitt ofvan citerade bref, afböjer
kardinalen förslaget angående modellerna
och uttalar som sin önskan, att arbetet
på marmorblocken fortsättes.
Sedan förflyta ett par år, från hvilka
vi icke äga några underrättelser om
arbetet på grafvårdarna. Kapellets
arkitektur fullbordades under tiden, och i
januari 1524 utföras de första stora mo-
dellerna till grafvårdarna.
Byggnadsställningar för kupolens hvälfvande resas
samtidigt, arbetena i kapellet fortskrida
raskt. Då ankomma på våren nya
förslag från Rom. Det är genom bref från
Gianfrancesco Fattucci till Michelangelo
som vi invigas i dem.
Jacopo Sahiati, en frände till påfven^
har föreslagit Clemens att låta uppföra
sex grafvårdar i kapellet, nämligen, utom
de fyra förut bestämda, ytterligare två:
öfver sig och sin föregångare Leo X.
Påfven samtycker, och Michelangelo får
i uppdrag att inkomma med förslag till
grafvårdar äfven öfver de två påfvarna,
hvilka böra beredas de mest framstående
platserna i kapellet. Fattucci uppmanar
Michelangelo flera gånger att göra
någonting värdigt påfvarna, framhållande, att
hvardera borde hafva en särskild graf,
medan de tvä hertigarna och de två
magnifici kunde nöjas med
dubbelgraf-var. Dock, tillägger han i ett af sina
bref, finnes det väl knappast möjlighet
att placera påfvarna på hertigarnas
platser, då det ena monumentet redan är
nästan färdigt.
Michelangelos svar på dessa bref
finnas icke i behåll, ej häller några af de
nya teckningar, han insände. Det
förefaller sannolikast, att han till en början
ärnade ställa in påfvarnas monument i
koret, den enda fria plats som återstod
i kapellet. Därpå tyder möjligen äfven
Fattuccis yttrande, att den föreslagna
platsen föreföll väl träng. Emellertid
är ej h4ller den möjligheten utesluten,
att Michelangelo helt enkelt ville ersätta
de två magnifici med påfvarna, som då
skulle ligga i en dubbelgraf midt emot
altaret. Förslaget om påfvegrafven
förföll dock snart; i stället framställdes från
Rom den önskan att monumentet öfver
påfvarna skulle resas i kyrkans kor.
Genom ett bref från Michelangelo till
den ofvannämnde Fattucci, dat. 24 okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
