Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Michelangelos Medici-grafvårdar. Af Osvald Sirén. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
OSVALD SIREN
skulle konstnären hämtat ur en
karnevalsvisa, som han möjligen i sin ungdom
hörde sjungas i Florenz, då »il triomfo
delle quattro complessioni» utfördes till
folkets förlustelse.
I visan, som sedermera trycktes
tillsammans med andra karnevalssånger,
skildras, huru himmelens herre skapade
de fyra temperamenten genom att
sammanblanda elementen på olika sätt. De
karaktäristiska egenskaperna för hvarje
temperament anges genom åskådliga
exempel ur lifvet, och hvart och ett af
dem förbindas med en planetarisk
motbild: det koleriska — Mars, det
sangviniska — Venus, det flegmatiska —
Månen, det melankoliska — Saturnus.
Denna allegoriska dikt skulle
Michelangelo så att säga upptagit till
illustrerande; han skulle enligt nämnda forskare
utfört sina statyer under direkt ledning
af de beskrifningar på de olika
temperamenten, som lämnas i verserna.
Föreställningen står knappast i
harmoni med hvad vi i öfrigt veta om
Michel-angelos arbetssätt och inspirationskällor.
Hans konstverk äro aldrig illustrationer,
och om han verkligen åsyftat de fyra
temperamenten, så har han dock
knappast hämtat idéen härtill ur
karnevalsvisan. Figurerna innehålla ingenting,
som tydligt ådagalägger deras samband
med just denna text — tvärtom sakna
vi hos dem de himlakroppars attribut,
med hvilka temperamenten förbindas i
dikten.
Månne icke Michelangelo långt
snarare här, liksom i den kort förut
fullbordade takmålningen i Sixtinska
kapellet, velat återge vissa filosofiska
föreställningar, som han s. a. s. hade i blodet
sedan unga år? Michelangelo hade
uppvuxit i en krets, för hvilken den
platoniska filosofien var den högsta
lefnadsvisdom, han var under flera år en
daglig åhörare af de innehållsrika samtalen
vid Mediceernas bord, hans andlige
mentor var Angelo Poliziano, den platoniska
filosofiens förnämste representant vid
Lorenzo il Magnificos hof. Det ligger
utom allt tvifvel, att Michelangelo här
lefde sig in i en världsåskådning,
hvilkens rent hedniska grunddrag stodo i
kontrast mot kristendomens
uppfattningssätt och därför framkallade djupa
tragiska konflikter i Michelangelos själslif,
då han vid mognare år drogs närmare
den katolska kyrkan. Den grekiske
Eros’ betydelse för konstnärens hela
själsutveckling har på ett så öfvertygande
sätt påvisats af Ludwig von Scheffler,
att ingen längre torde kunna hysa
tvifvel härom. Samma forskare har
framhållit de platonska föreställningarnas
betydelse för Michelangelos konstnärliga
skapelser och särskildt deras förekomst
i Sixtinska kapellet. Det framgår af
Schefflers undersökningar, att
Michelangelo känt till innehållet i en del af
Platos dialoger bl. a. Timaios och
Gästabudet.
Den förra af dessa dialoger är ju till
ej ringa del ägnad åt förklaringen af de
fyra grundelementen (eld, jord, vatten,
luft) och deras sammanblandningar i
människan och i världsalltet. Dessa
måste enligt Platos åsikt hållas i den
rätta jämvikten för att hälsa och lycka
må kunna uppstå. Olika sjukdomar
framkallas genom ett öfverskott af eld,
luft, vatten eller jord i människokroppen.
Samma tankegång återkommer i
Gästabudet, där Erycimachos bl. a. yttrar:
»Om då de ting, jag nyss nämnde,
värmen, kölden, det fuktiga och det torra
genomströmmas af den sedliga kärleken
till hvarandra inbördes och erhålla en
rätt harmoni och blandning, då bringa
de godt år, trefnad och hälsa åt
människorna och allting, både djur och
växter, och tillfoga ingenting någon skada.»
Där finnes med andra ord fyra väsent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
