Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Rahel Varnhagen. Af Sigrid Platen. Med 7 bilder. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
SIGRID PLATEN
mare intresse. Denna blick var blott
att uppfatta som en fråga i förbigående,
hvilken alis icke begärde ett utförligt,
utan blott ett flyktigt svar, och som
syntes fullt tillfreds med det i hast
inhämtade» —––––
»Bredvid värdinnan satt en mycket
vacker dam, en grefvinna Einsiedel,
upplyste man mig efteråt. Hon satt tyst
och tycktes föga uppmärksamma hvad
en herre, som kallades abbé, hade att
säga henne . . . Friedrich Schlegel, som
vände ryggen åt oss, talade med Rahels
broder, (diktaren) Ludwig Robert–––––-
Grefvens samspråk med honom afbröts
genom inträdandet af en förtjusande liten
dam, som gladt småleende skyndade
fram till demoiselle Levin och snarare
kastade sig ned än tog plats i en fåtölj
bredvid henne. Hon hälsades under
allmänt jubel . . . »Detta är den berömda
(skådespelerskan) Unzelmann», hade
Brinkman tillhviskat mig. Nyss
hemkommen från Weimar, hade hon där
gjort stor lycka och hade ofta fått tala
med Goethe. Denne hade så förtrollat
henne, att hon ovillkorligen, trots
liflands* hemliga motvilja därför, ville
uppföra Ifigenia såsom sin
beneficeföreställ-ning» . . .
»Nu anlände ytterligare några herrar,
hvaribland majorerna von Schack och
Gualtieri––––— Samtalet fördes
alltjämt gruppvis, gladt och otvunget, just
som det föll sig. —■ Under tiden ökades
sällskapet åter med några damer, som
hörde till familjen och som artigt upp
märksammades af Brinkman. Den ena
sysslade vid tebordet, medan jag blef
föreställd för den andra. Denna var
demoiselle Levins svägerska — —; för
öfrigt visade hon ingen själsgemenskap
med henne. Så mycket mera påfallande
* Aug. Wilh. Inland, skådespelare och
dramatiker; sedan 1796 direktör för teatern i Berlin.
fann jag det vänliga, hänsynsfulla sätt,
på hvilket Rahel bemötte henne, drog
henne in i samtalet ock gjorde hennes
obetydligaste yttranden gällande»–––––
Af de båda närvarande bröderna
tilltalades berättaren mest af Ludwig Robert.
»Båda bröderna visade i sitt uppträdande
en stark kontrast mot systerns hjärtliga
värme och ädelt fria väsen, så mycket
mera som man städse hos denna kunde
spåra en liflig, nästan om omtanke för
just dessa bröder.»
»Samtalet blef mycket lifligt och
rörde sig växelvis mellan de olika
personerna om de mest olikartade ämnen.
Jag vore icke i stånd att återge det
mångskiftande innehållet–––-och vågar
icke heller försöket. Man’ talade om
teater (och skådespelare), om Righini,
hvilkens operor på den tiden högeligen
beundrades, om societetsnyheter, om A.
W. Schlegels föreläsningar, hvilka äfven
bevistades af damer. Helt tillfälliga och
enkla anledningar gåfvo uppslag till de
djärfvaste idéer, de djupaste tankar, de
snillrikaste anspelningar och de uddigaste
kvickheter. Konversationens yttre gång
flöt alltid otvunget och oafsiktligt––––
Mycket, som bestod i anspelningar och
förutsatte en eller annan förkunskap,
undgick mig dock alldeles––––. Men när
Friedrich Schlegel sade sin mening,
visserligen tungt, nästan otympligt
(unbe-holfen) och likväl på samma gång så
djuptänkt och gediget som ett smide ur
den originellaste verkstad, då kände man
strax, att det här icke var en lätt utan
en tung och dyrbar metall som utgafs.
När Schack i ledigt berättande ton,
pikant skildrade flera personer, som voro
betydande genom sin rang och sin
samhällsställning — så var den förtrogenhet
omisskännlig, med hvilken han lekande
behandlade den stora världens lif. Madame
Unzelmanns munterhet och kvickhet
blandade sig oupphörligt uppfriskande häri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
