Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Boströms religionsfilosofi. Af Allen Vannérus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTRÖMS RELIGIONSFILOSOFI
Af ALLEN VANNÉRUS
Chr. Jac. Boström: Föreläsningar i religionsfilosofi,
II, utgifna med kommentarier af Gust. Jac.
Keij-SER. Första afdelningen: Om kristendomen.
Stockholm, P. A. Norstedt & Söners förlag.
J^r^^JLANSPUNKTEN i Boströms filosofi
Doll \ J ut£öres tvifvelsutan af dess
meta-i /’f fysik. Denna är en form af
spe-v^<^/4å kulativ idealism. Tillkommen
under påverkan af såväl kristendomens
lifs-åsikt som den tyska och äfven specifikt
svenska idealistiska spekulationen, har den
fått sitt fylligaste uttryck i afhandlingen Om
religionens, vishetens och dygdens begrepp
(i841), sitt pregnantaste i de berömda
Grundlinjerna till den filosofiska statslärans
propedeutik (1851, 1859), särskildt i den
arbetets andra afdelning, hvars generalrubrik
är: Satser ur den rationella teologin.
Grundtanken i denna- metafysik är, som
bekant, att verkligheten, om den ock
företer sig såsom något annat, dock i grunden
utgör en totalitet af rent andliga och eviga
väsen, hvilket hela därtill formerar en
fullkomlighetens lifsordning. Så mycket
mera är detta förhållandet, som nämnda
väsen ingå i och tillhöra det gudomliga
förnuft, som i själfva verket är det hela,
emedan allt ytterst ingår i detsamma som
ett dess innehåll. Ehuru denna
metafysiska vy icke saknar historiska förebilder,
är den dock i väsentliga stycken en originell
konception.
Att den dessutom innehöll själfva
grundsanningen om verkligheten var Boströms
lifliga öfvertygelse. Klart är att den under
sådana förhållanden skulle locka honom till
religionsfilosofisk spekulation och så att
säga utnyttjning. Dels betraktades vanligen
religionsfilosofin den tiden som den högsta
af de filosofiska vetenskaperna, dels är det
obestridligt, att antydda metafysiska
grundåskådning innehåller tankar, som enligt
åtminstone vår västerländska
religionsuppfattning äro vitala för en sannskyldig och äkta
religion. Hit höra i främsta rummet
föreställningarna om en öfversinnlig
lifsordning samt de ändliga väsendenas,
särskildt människornas, delaktighet i denna
öfvervärldsliga lifstotalitet, möjliggjord icke
minst genom förutsättningen, att alla
andar äro odödliga, något som enligt
Boström är en själfklar följd af deras
metafysiska ursprunglighet och evighet. För
allt detta: gud, själarnas oförgänglighet,
evig salighet m. m. är alltså sörjdt i
dennes metafysik som i kanske ingen annan.
Skulle någon manas att framställa en
religionsfilosofi på grundvalen och med stod
af sin metafysik, borde det följaktligen vara
Boström.
Också har han många gånger föreläst
religionsfilosofi, första gången vårterminen
1844. Till en systematisk framställning
afsedd att tryckas kom det däremot aldrig.
Härom erhåller man en upplysning af stort
intresse i ett bref (dagtecknadt Uppsala d.
5 febr. 1865), som utgifvaren bifogat. Det
heter (s. 94): ’Hvad mina papper i
religionsfilosofi beträffar, så kan det så mycket
mindre blifva fråga om deras utgifvande af
trycket, som de icke alis finnas till. Jag
har aldrig skrifvit mina föreläsningar, utan
endast mediterat dem, förr än jag begifvit
mig till auditoriet, hvarefter jag där utfört
dem på fri hand muntligen /så godt det
lyckats mig för tillfället. På sin höjd har
jagj ibland gjort en och annan anteckning
öfver sådant, som annars möjligtvis kunnat
i farten bli förbigånget. Men äfven dessa
anteckningar, som merendels varit skrifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
