Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Linnés porträtt. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNES PORTRÄTT
549
salen och förvara till Hans åminnelse».
Förslaget bifölls enhälligt, och sekreteraren
skulle tillfråga baron Adelcrantz, »antingen
Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs
skickeli gäst at göra det. Hr Adelcrantz
tillstyrkte sedan, at Hr Kraft skulle görat».
Per Krafft d. ä:s porträtt existerar i två
exemplar, det ena i enskild ägo, det andra
i Vetenskapsakademien. Blott det senare
är signeradt och bär årtalet 1774. Linné
var belåten och yttrade om porträttet att
det »kan intet förbättras». Det graverades
i koppar af Snäck 1780 och af Fredrik
Akrel 1797. Om den senare gravyren,
som användes såsom titelplansch i S.
Hedins »Minne af Linné», yttrar
minnestecknaren: »Detta porträtt är utan tvifvel det
som (med) v. Linné i sednare åren i hans
lefnad har den mesta likhet.» Denna
komplimang står kanske i något sammanhang
därmed att kopparsticket är bifogadt det
arbete, hvari omdömet förekommer, ty
författaren uttalar sig mindre kategoriskt om
Kraffts original, från hvilket dock likheten
måste vara hämtad. Efter några ord om
Roslins porträtt (till hvilket vi snart skola
komma) fortsätter han: »Ehuru likt och
ypperligt måladt detta Portrait är, så torde
man kunna påstå, att det original, som
blifvit gjort af Krafft den Äldre, och äfven
äges af Kongl. Vetenskaps Akademien,
täflar i likhet med det förra». Det är mig
omöjligt att såsom professor Tullberg kunna
läsa mellan raderna, att Hedin anser Kraffts
porträtt likare. Tvärtom vill han visa
Kraffts porträtt en heder genom att sätta
det vid sidan om något så utmärkt som
Roslins. Och det förtjänar en sådan plats.
Det är både själfullt och monumentalt. Det
äger dessa egenskaper i högre grad än
något annat mig bekant arbete af Krafft.
Färgen är mustig och briljant. Linné
synes ha ägt en stor förmåga att entusiasmera
sina porträttörer.
I ett bref till A. Bäck den 3
november 1774 skrifver Linné: »Råkar M. Br.
Hr Riddaren Roslin, som intet har sin
make i werlden, så var god och fråga, när
jag får komma. Tänk han war så unique
uti generositet och lofvade aftaga mitt
hufvud gratis, då han tager för hwart portrait
7 a 8,000 d:er; och det lofvade han mig
första gången jag hade lyckan se honom.
Gud giwe han ej ångrade sig. Det wore
en orsak för mig att än en gång i min
lifstid se Stockholm.» Längre fram i
samma månad heter det i bref till densamme:
»Nog ville Hrr Collegæ hafwa mig till
Stockholm med sig när de skola presentera
första boken af Bibel versionen, men
Lectio-nes, Præsidier, kalla luften, Debilitas senilis
lara hindra mig. Dock har jag lust
komma, om Ridd. Roslin, den store
conterfeja-ren har tid att göra mig den faveur, som
han så resonabelt lofvat.» Ytterligare efter
några dagar till densamme: »Om jag har
hälsan, wist skall jag till Stockholm att
nyttja den myckna och dyrbara gunst vår
store Roslin offererat mig så oskyldigt.»
Man finner af dessa rader, huru Linnés
utseende vid första sammanträffandet gjort
ett lifligt intryck på Roslin och väckt hans
önskan att få fästa detta intagande och
ärevördiga hufvud på duken. Han torde
eljest högst sällan ha erbjudit sig att göra
ett arbete utan betalning. Man erfar
också hvilket intryck af sällsynt och oförtjänt
hedersbetydelse Roslins erbjudande gjorde
på Linné, som dock dessförinnan rönt så
många höga utmärkelser af olika slag, och
man kan däraf döma hvilken ställning den
efter nära trettio år utomlands till sitt
fädernesland nyss återkomne, europeiskt
ryktbare Alexander Roslin intog i det
allmänna omdömet.
Roslin stannade i Sverige till i
september 1775, då han afreste till Ryssland. Det
finnes tre olika porträtt af Linné af hans
hand, nämligen en knäbild, som tillhör
galleriet i Versailles, och två bröstbilder, den
ena i Gripsholmssamlingen, den andra i
Vetenskapsakademiens ägo. Professor
Tullberg har »kommit till det resultat, att
Ver-sailles-porträttet med all säkerhet är
måladt i Sverige, att det är möjligt att
Grips-holmsporträttet äfven målades här, samt
att Stockholmsporträttet målades senare
efter detta i Paris». Då jag är af
afvikande mening, i det jag anser alla tre
porträtten vara målade i Sverige, stöder jag
mig helt och hållet på argument hämtade
ur professor Tullbergs eget arbete.
Bröstbilden i Vetenskapsakademien är
i målningen signerad »Roslin 1775», under
det att den med denna nära
öfverensstämmande bilden i Gripsholmssamlingen är
märkt med likalydande skrift å baksidan af
duken. Konstnären har sålunda själf
angifvit det förstnämnda arbetet såsom sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
