- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 /
589

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Kritik af materialismen. Ett efterlämnadt fragment. Af Gustaf Björklund. Med 1 bild - Allmänna anmärkningar mot materialismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRITIK AF MATERIALISMEN 589

vi kalla atom sakna vi fullständigt.»
Härmed är sålunda medgifvet, att den
grund, på hvilken materialismen hvilar,
endast är en föreställning och alldeles
icke begripen. Till följd af detta
medgifvande och denna betänkliga brist, som
vidlåder all materialism, måste man i och
med principen reducera hela åsikten
under det hypotetiska omdömets form.
Om principen befinnes vara sann —
hvilket först då blir tydligt, sedan den under
begreppets form blifvit fattad — då måste
det vara så, som materialismen lärer.
Men skulle principen befinnas vara falsk,
då måste det vara på något annat sätt.
Är principen sann, så måste allt
verkligt, som är gifvet, ur densamma låta
sig motsägelselöst förklaras. Kan man
däremot ådagalägga, att detta på
materialistisk ståndpunkt är fullkomligt
omöjligt, så har man därmed visat, att
principen måste vara falsk och följaktligen
hela åsikten. Så länge materialismen
håller sig på det oorganiska lifvets
område, reder den sig tämligen, men så
snart den bestiger det organiska och
särskildt det personliga lifvets områden,
invecklar den sig i ett virrvarr af
motsägelser, hvilka den icke kan lösa. För
att rädda åsikten förklaras det, som icke
kan förklaras, endast för chimärer.
Härpå skola vi anföra ett och annat
exempel. Det är ett faktum, att hvarje
människa är medveten om synd. I syndens
begrepp ligger ovillkorligen medvetandet
om, att hon äger förmåga att synda
eller göra orätt. Men hur är detta
möjligt, då vi uteslutande behärskas af
naturlagarnas stränga nödvändighet och
följaktligen alltid måste göra det rätta? I
afseende på naturlagarna yttrar sig d:r
Buchner själf sålunda: »En hård,
obeveklig nödvändighet behärskar massorna.
Här gäller intet unqantag, ingen
eftergift, och ingen tänkbar makt skulle kunna
sätta sig öfver denna nödvändighet. På

GUSTAF BJÖRKLUND.

samma sätt som med naturens skickelser
förhåller det sig äfven med människans
skickelser, hvilka, framgångna ur
naturliga förhållanden, öfverallt också af
naturliga lagar bestämmas och utan
undantag erhålla sin prägel af den hårda och
obevekliga nödvändighet, som behärskar
all tillvaro.» Själen, som enligt
materialismen icke är något annat än kraft och
materia, behärskas naturligtvis också af
samma hårda och obevekliga
nödvändighet. Men hur är det då möjligt att
begå något orätt, att synda? Detta är
fullkomligt otänkbart. Det är lika
otänkbart, som att det skulle finnas något
område, som vore fridlyst och otillgängligt
för naturlagarnas eljes allbehärskande
och tyranniska välde. Men något
sådant område finnes enligt materialismen
icke, och alltså finnes det icke heller
någon synd. Alla mina tankar, ord och
gärningar, ja hela min personlighet äro
endast nödvändiga uttryck för naturla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1907/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free