Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Kritik af materialismen. Ett efterlämnadt fragment. Af Gustaf Björklund. Med 1 bild - Allmänna anmärkningar mot materialismen - Materien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
GUSTAF BJÖRKLUND
detta ögonblick bildar mitt jag, mina
tankar och känslor, måste också allt
medvetande, allt minne af detta jag, dessa
tankar och känslor i och med detsamma
upphöra. Huru då förklara det faktum,
att vi hafva minne? Det hjälper icke
med försäkringar t. ex. att de
försvinnande atomerna och krafterna skulle på
något sätt kunna meddela åt de
kommande sina tankar och erfarenheter; ty
om detta icke skulle innebära, att något
af det gamla stannade kvar, så skulle
atomerna kunna meddela något, utan att
förlora något, hvilket är orimligt.
Atomerna äro för öfrigt enkla och odelbara
med sina af evighet inneboende krafter,
som väl kunna väckas till verksamhet,
men aldrig från atomerna försvinna.
MATERIEN.
Fåfängt söker man i materialismens
annaler efter någon motsägelselös
definition, det är, efter något verkligt
begrepp om det, som man kallar materia.
De mest konsekventa materialister
försäkra oss visserligen, såsom vi förut hafva
sagt, att materien består af en otalig
mängd små odelbara kroppar eller s. k.
atomer. Men därmed har man ju i själfva
verket ingenting fått veta. Det är
detsamma som om någon skulle fråga, hvad
guldet till sitt innersta väsen är och finge
till svar, att det var en mängd oändligt
små guldpartiklar (guldatomer), i hvilka
en sammanhållande kraft ingår. Men
detta visste ju den frågande redan förut,
ty guldet såsom kropp äger samma
allmänna karaktär af delbarhet som allt
kroppsligt. En lika intetsägande
förklaring gifva oss materialisterna, då de
förklara materien bestå af atomer. Att
materien är delbar, är allt hvad jag fått veta.
Frågar man hvad materien till sitt
innersta väsen är, kvarstår med denna
förklaring frågan ännu fullkomligt obesvarad.
Ty genom en dylik delning och
sönder-krossning af ett ting kommer jag aldrig
längre än till tingets yta, icke till dess
väsende. Genom en fortsatt delning
kommer jag blott till allt mindre och mindre
ytor, men aldrig till annat än ytor, äfven
om delningen fortsattes i oändlighet. Man
kan därför med skäl säga, att de, som
på denna väg tro sig komma till
mate-teriens egentliga väsende, äro, såväl i
bokstaflig som andlig mening, ytliga. Att
atomerna såsom atomer betraktade i sig
innesluta en motsägelse och följaktligen
äro omöjliga att fasthålla, erbjuder ingen
svårighet att visa. En atom definierades
som en oändligt liten, odelbar kropp.
Men kroppars allmännaste egenskap är
utsträckning, och huru liten en kropp
föröfrigt må vara, kan han aldrig
förlora denna egenskap, enär detta skulle
innebära, att han upphörde att vara kropp.
I utsträckningen ingår begreppet
delbarhet. Allt utsträckt kan delas. Äfven
om den utsträckta kroppen (atomen) är så
oändligt liten, att denna delning på
mekanisk väg icke kan åstadkommas, så är den
likväl för tanken delbar. En atom är
sålunda ett delbart, som är odelbart,
hvilket är orimligt. Bortse vi emellertid från
detta och söka att fixera den
allmännaste föreställning om materien, som
plägar förekomma hos dem, som hysa
materialistiska åsikter, så finner man, om
deras yttranden i detta afseende jämföras,
att de med materien mena det yttre,
kroppsliga, för sinnena gifna varat, i
hvilket kraften integrerar såsom egenskap.
Enär kraften bestämmes som en
egenskap hos materien, så torde dessförinnan
vara nödigt att i allmänhet bestämma
förhållandet mellan egenskapen och det,
som har egenskapen. Att det, som har
en egenskap, äger en högre grad af
själfständighet än egenskapen, är själfklart.
Egenskapen är nämligen endast en sida
hos det, som har egenskapen och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
