Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - "Det går an". Dess litteraturhistoriska förutsättningar. Striden om dess tendens. Af Karl Warburg. I—III. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 KARL WARBURG
claude henri saint-simon.
dagars press ser frågan om
»samvetsäktenskapet» — jämte likartade
företeelser — behandlad såsom ett nytt
spörsmål, i st. f. att det egentligen blott är
ett nytt namn — ett dumt namn för
öfrigt —, eller då de radikala idéerna i
äktenskapsfrågan försvaras och bekämpas
i arbeten med filosofisk eller
kvasifilo-sofisk läggning, såväl som i
tidningsinsändare. För sex till sju årtionden sedan
— i 1840-talets början—upprörde, som
bekant, en liknande fråga i hög grad
sinnena i vårt land, tack vare Almquists
berättelse »Det går an», och det har
förefallit som om en återblick på denna
berättelses förutsättningar och den strid den
framkallade kunde äga något
litteraturhistoriskt intresse.
Äktenskapsfrågan eller kanske rättare
sagdt frågan om kärleken mellan könen
och dess reglerande af kyrka och ståt
hade under 1830-talet på mångfaldigt
sätt sysselsatt sinnena i hela Europa.
Ingen fråga — knappast de allra högsta,
om Guds tillvaro och odödligheten —
torde i den mån vara ägnad att uppröra
lidelser och framkalla misstydningar som
denna.
De radikala åsikter, som under detta
årtionde bröto fram i Europa, hade på
detta område, liksom på andra
samhälleliga, sina mest vidtgående målsmän bland
de franska socialistiska och utopiska
skolorna, inom Saint-Simonismen och
Fou-rierismen. Man har, om än med
tvifvelaktig rätt, kallat saint-simon den förste
socialisten och liknat hans lära vid ett
fröhus, hvars hölje visserligen gått
förloradt, men hvars frön öfverallt funnit
mark och spirat upp. Han hade med
en profets visionärblick skådat det
kommande utvecklingsskedet —
maskintidsåldern — och siat ett slags »industriell
religion», som emanciperade materien;
han hade häfdat, att motsatsen mellan
ande och kött vore stridande mot läran
om Guds godhet, lika väl som läran om
arfsynden och djäfvulen.
Saint-Simon hade själf icke kommit
närmare in på könsfrågan och
äktenskapsreformen, men hans hänsynslöse lärjunge
Enfantin öfverförde hans lära på dessa
temata. Ur Saint-Simons tes, att köttet
vore oskiljaktigt från anden och lika
guda-boret som denna, utvecklade Enfantin
idéerna till en reform af äktenskapet, i
hvilken han uppställde krafvet på
naturens rätt gentemot kälkborgarmoralen,
och därvid nådde till teorien om »köttets
rehabilitation», ett sedermera ofta
användt och onekligen af motståndare till
de radikala teorierna åtskilligt misstydt
och vantolkadt uttryck. Enfantin dref
emellertid de sunda tankar, som en
berättigad reaktion mot munkasketism och
formelväsende kunde innebära, öfver till
det absurda och kom till slutsatser, som
påminde om vederdöparnas läror och
utsväfningar, något som ock sprängde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
