Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Honoré Daumier. Af Carl G. Laurin. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
CARL G. LAURIN
DEN LAGSTIFTANDE MAGEN. LITOGRAFI.
sin salfva, dödande och sårande tjogtals
personer, men lämnade konungen oskadd.
Man nästan förebrådde honom för att
han ej strök med. Gick han ut,
»trotsade» han, höll han sig hemma, var han
»feg». Helt säkert hade oppositionen
i de två nämnda tidningarna också
verkliga skäl till missnöje, men
hufvudsakligen var han för dessa ideella
republikaner brackan på tronen, plutokraten,
hvars minister Guizot med sitt:
Enri-chissez vous — skapa er förmögenhet
— ansågs både cyniskt håna
fattigdomen och böja knä för kapitalismen,
under det att det väl snarare var
hans mening att råda till ett fredligt
och idogt utvecklande af Frankrikes
materiella hjälpkällor. Men då var detta
också galet. »La France s’ennuie», vi
äro utledsna på vår fredlighet. Europa
föraktar oss, hette det. Ett sorgligt
faktum var emellertid, att en kammare
väld med vanvettigt hög census
öfvermodigt och egoistiskt profvade både den
tänkande och den icke tänkande delen
af nationens tålamod. Man blef
emellertid till slut i regeringskretsar irriterad
öfver dessa päronkarikatyrer. En gång
stämd för en dylik karikatyr tillät sig
Philipon inför själfva rätten ett djärft
skämt. Han ritade Ludvig Filips ansikte
och visade dess utveckling genom två
öfvergångsformer till ett päron. »Hvar
börjar brottet?» frågar han, »skola ni
alltså för ett päron, en bakelse och för
alla de groteska ansikten, i hvilka
slumpen eller odygden placerat denna
sorgliga likhet, döma upphofsmännen till fem
års fängelse och femtusen francs böter?»
Denna bild såldes sedan för att samla
pengar till de böter man ådömt hans
tidning. Då Charivari en gång blir
dömd och ålagd att införa domen,
sättes den i päronform på första sidan.
Man kan mista humöret för mindre.
Men det ofvannämnda har föga eller
intet att göra med konst, det meddelas
för att ånge den ton som rådde i de
tidningar, där Daumier medarbetade.
Redan 1831 hade han hunnit få en dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
