Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Hvem var räddast? Ett sommarminne af Valfrid Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVEM VAR RÄDDAST ?
53
ella.
Kan vi inte be honom stanna här öfver
natten ?
valfrid.
Nej, tycker du det? Om han inte har sin
egen säng och kuddarna ordnade på ett visst sätt,
så —
farbror göran
(’kommer i dörren. Valfrid går emot honom).
God afton! Är pappa hemma måntro?
valfrid.
Nej, pappa och mamma är i stån bägge två
och blir inne öfver natten. Ville farbror träffa
pappa ?
farbror göran
(sätter sig).
Ånej -— inte precis — ja, d. v. s. — ånej,
ånej! Hvad är det där för en liten dam?
valfrid.
Det är min bästa vän, Ella Holm. Hon blir
hos mig öfver natten.
ella.
Ja, det vill säga, om det inte går någon båt
in i kväll.
valfrid.
Fy Ella, vill du svika mig?
ella
(till kamreren).
Bor ni också härute?
farbror göran.
Ja, en kvarts väg härifrån.
ella.
Tycker ni inte, att det är rysligt ensligt här?
farbror göran.
Inte där jag bor. Där ligger flera villor i
klunga. Men det här ligger ju bortom all ära och
redlighet. — Där jag bor, är det helt annat.
Först ligger där fyra villor tätt i hop — och så
några minuters väg därifrån ännu flera. Men här
har jag alltid tyckt att det är fasligt ensligt.
ei.la.
Ja, det tycker jag med. Och tänk, vi blir
bara ensamma fruntimmer här i natt. —
Och därför talte vi just om, Valfrid och jag,
när vi såg er komma — Valfrid säger att ni är
en så god vän med hennes far och så snäll —
och så välvillig — och därför sa’ just Valfrid, att
om vi bad er, så skulle ni nog stanna hos oss
öfver natten.
farbror göran.
Hvad för något? Stanna här öfver natten,
ligga här öfver natten?
f:i.la.
Ni tror, att det är allt för farligt?
farbror göran.
Farligt — å hvad det beträffar, så nog skall
man vara en bra stor galning för att som min kära
vän och bror Ek bygga så här långt ur världen,
men inte är jag den som är rädd af mig inte.
ella.
Ja men då — när ni kan göra en god
gärning — för vi är mycket mycket rädda —
valfrid.
Var så god och tala inte i pluralis.
ella.
A hon bara gör sig till — hon är lika rädd
som jag. Och när nu farbror är så god vän med
hennes far —
farbror göran
(ser leende på henne).
Nu kallar hon mig farbror också. En liten
näpen unge!
Ja, jag vill naturligtvis inte gärna säga nej
till en så söt flicka, när hon ber mig bli hos
henne öfver natten — det händer mig just inte
ofta, skall jag säga, nu på gamla dar —
valfrid
(indignerad).
Farbror!
farbror göran.
Hvafalls? Såna ögon hon ger mig. Tror
hon jag menar något ondt? Jag ville bara säga,
att jag skulle gärna stanna hos er, småflickor, om
det inte vore för mina gamla beskedliga
fruntimmers skull — men Valfrid vet, att di har hyrt
ut rum åt mig i sin villa enkom för att slippa
vara ensamma där — annars bor di alltid i hela
huset men nu just för den här osäkerhetens
skull —
ella.
Men där borta är det ju inte farligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
