Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - "Det går an". Dess litteraturhistoriska förutsättningar. Striden om dess tendens. Af Karl Warburg. IV—V. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
KARL- WARBURG
den trohet, hvartill makarna, enligt
församlingens bruk, i alla tider genom
vigsel sig förbinda vara i full
öfverensstämmelse med Kristi läras både ord och
anda och denna trohetens beseglingsakt
således vara en helig, nödig och
vördnadsvärd stiftelse».
Almquist afgaf härpå ett nytt, längre
svar, men anmärkte att detta vore ett
ämne, hvaröfver en bok skulle vara att
skrifva och hvarom säkert innan
århundradets slut hela biblioteker blifva
författade. Han betonade, att det äkta och
så till ande som kropp rätta
förhållandet mellan man och kvinna är af Gud
själf skapadt och följaktligen en genom
alla tider gående gudomlig stiftelse,
framhöll den af Guds ande renade kärleken
såsom det viktigaste ■ villkoret för att
äktenskapet skall vara sådant; allt hvad
man ofta brukade anföra om
äktenskapets helgd, förträfflighet och
oupplösbar-het sloge icke heller in på något annat
än ett så beskaffadt förhållande mellan
man och kvinna och anginge ej något
annat. I afseende på vigseln åberopade
han sig på en af kyrkans kärnteologer
Johannes Gerhard, hvilken framlagt både
hvad som kunde sägas för och mot
vigselns nödvändighet, något som Almquist
ordagrannt anförde, bl. a. erinrande om
att vigseln först vore stadgad så sent
som 174 efter Kristus. (Det lär varit
ingen ringare än Thomander som gifvit
Almquist anvisning på den gamle
1600-talsteolog, ur hvars arsenal han hämtade
sina vapen.)
Som man finner, svarade Almquist,
för att begagna Lysanders ord, hvarken
riktigt ja eller nej. Fahlcrantz kunde
också i sin stridsskrift »C. J. L. Almquist
såsom författare i allmänhet och som
teolog i synnerhet» (II: 87) med fog
förklara, att detta svar icke var svar på tal.
I ett afslutande yttrande (mars 1843),
som Almquist icke fann skäl aftryckta i
sin monografi, där han eljes återgifver
handlingarna, lät domkapitlet förstå, att
det ej funnit hans förklaring nöjaktig,
och anmärkte att han genom sitt
bemödande att framhålla frågan, huruvida
vigseln vore att anse såsom ett
väsentligt kännetecken på äktenskapet,
undgått att yttra sig rörande det viktigaste,
nämligen förbindelsen till äktenskaplig
trohet. Dock antog domkapitlet att han
ej, då han definierat äktenskapet såsom
det så till anda som kropp rätta
förhållandet mellan man och kvinna, kunde
därunder antagas vilja dölja ett förbehåll
för lättfärdighet och skörlefnad. Kapitlet
beviljade Almquist tillsvidare sex
månaders tjänstledighet, hvarmed afsågs att
lämna honom tillfälle att bestämdare
precisera sina åsikter, innan han inträdde i
tjänst (Fahlcrantz reserverade sig och
yrkade afsättning från prästämbetet för
irrlärighet).
I den mot Almquist vänligt sinnade
prässen, såsom Aftonbladet, Dagligt
Allehanda och framför allt Ostgöta
Korrespondenten, utropades han såsom en
segerherre öfver domkapitlet, och
Ridderstad behandlade t. o. m. hans
uppträdande i en dramatiserad apoteos.
Det var alltjämt svårt att få Almquist
att i denna fråga uttala sig klart,
hvartill tvifvelsutan bidrog hans ställning
såsom sökande till något prästämbete. Då
han år 1844 efter tronskiftet, hvilket gaf
honom nya utsikter till befordran,
begärde att återfå den extra
ansökningsrätt till regala pastorat, som han haft
såsom rektor, yttrade Uppsala
domkapitel ännu sina betänkligheter med hänsyn
till vissa af hans arbeten, särskildt
»Mar-jam» och »Det går an», och förklarade
sig endast i det fall att han skulle vilja
enkelt utan f örtydning eller gillande
återblick på förut yttrade meningar afgifva
den f örsäkran att han obrottsligt och utan
all reservatio7i ville fidlgöra de plikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
