Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Glädjen. Af Vilhelm Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILHELM EKELUND
188
hans själ såras af ljuset och dagen
och de lyckliga människornas röst,
den i världen ej hem har.
O lif, han vill ej din honung.
0 lif, han vill ej din galla.
1 sommarnatten
hemlös en vandrare vandrar.
3.
Men en regnig vårnatt vid Stenshufvud
upplät sig min själ för aningen af en
ljusvärld.
Mitt nittonåriga hjärta
såg ett blomsterträd uppväxa i drömmen
ur sig —
strålande ljusrödt, o mitt diktträd,
sköt du upp ur mitt blod.
Och jag vaknade ur den ljufliga drömmen,
och jag gick ut i den blåsippdoftande
aprilmorgonen,
ned för sluttningarna! ned längs de
blåsippkantade rännilarna!
genom hasselbuskkratten till hafvet.
Och jag försänkte min blick i min själs
klara källa,
Och jag såg gryningen af en skönhetsvärld
le ur dess djup,
och mitt hjärta sjöng i mitt bröst —
O Muser! O Gratier’
0 Muser! O Gratier!
Ur mitt lifs gråa afgrund
höjer jag bönen till er!
Om någonsin ett verk
till er ära jag fullgjort,
har för er skull jag lidit
köld,
hunger,
tigande svalt
1 det hårdt svällda hjärtat
förödmjukelse:
O Muser! O Gratier!
Skänken mig ert lifs
klara stråle,
guldren glans,
odödliga leendets ljus
af er muns ljuflighet,
skänken mig, skänken mig åter,
Zeus’ döttrar,
den bländande glädjen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
