Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Musikrevy. Af Andreas Hallén. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKREVY
191
bild ur det ryska lifvet med dess
skuggsidor som här framföres, men
karaktärsteckningen af Daria och Ivan är ganska väl
gjord och är veristisk nog. Den sista
scenen gör visserligen ett pinsamt intryck, men
man bör ju vara härdad mot sådant genom
»Tosca» m. fl. andra rysligheter, och för
öfrigt är denna seen ej mera veristisk än
slutscenen i själfvaste Shakespeares »Othello».
Utförandet af denna novitet var värdt allt
erkännande. Isynnerhet var hr Forsells
uppfattning och framställning af Ivans roll
mycket karaktäristisk, med stor måttfullhet
till en början i anläggningen samt med
verkningsfull stegring mot det tragiska
slutet. Sångpartiet utfördes alltigenom nobelt,
utan den onödiga forcering af den vackra
stämman som man på senare tiden rätt ofta
kunnat lägga märke till. Äfven fröken
Val-lenis Daria hade många goda moment.
Hennes intonation är dock framför allt i
mellanregistret ej säker, men hennes
höjd-toner äro ovanligt klangfulla, och den mörka
timbren på hennes röst af särdeles god
dramatisk verkan. Bland repriser var
Sten-hammars »Gillet på Solhaug», med fru
Claussen i Margits parti, redan ’från svensk
nationell synpunkt särdeles värdefull. Denna
opera med sin ovanligt välgjorda och
klangsköna orkesterskrud, sin melodiska rikedom
och intelligenta Wagnerefterbildning är ett
konstverk fritt från all dilettantisk bismak
och väl förtjänt af en stadigvarande plats
på vår svenska operascen. Den danske
tenoren hr Herold inledde ett gästspel på
operan i början af december, som dock
tillföljd af konung Oscars död måste
afbrytas. Af samma skäl stängdes k. teatern
till d. 20 dec. Vid samma tid afgick
operaintendenten Axel Buren från chefskapet,
trött på de ständigt återkommande
opera-kalabalikerna, och efterträddes af
grosshandlanden Arthur Thiel såsom t. f. chef. Den
tid af 15 år som herr Buren innehaft
chefplatsen både under provisoriet på Svenska
teatern och i den nya operabyggnaden har
varit orofylld nog, och hans ledning har
oftast underkastats en mycket ovänlig
kritik. Man måste emellertid erkänna, att han
alltid sökt på humanaste sätt bilägga de
till sina följder ofta olyckliga tvisterna och
schismerna inom personalen. Kapellmästare
Fot. A. Blomberg.
FRÖKEN VALLENI SOM DARIA.
hafva afgått, regissörer växlat, men trots
allt kan väl sägas, att den personal, som
vår svenska operascen nu förfogar öfver,
äger inom sig många goda förmågor, många
utvecklingsmöjligheter och tål att mycket
fördelaktigt bedömas äfven vid jämförelse
med större operascener i utlandet.
Konsertlifvet har uppvisat sin
sedvanliga prägel, d. v. s. virtuoskonserterna och
s. k. populära konserter (häraf många som
nedfalla under benämningen
dilettanttillställ-ningar) hafva varit dominerande. Bland
värdefullare större konserter må nämnas:
k. Teaterns tvenne första
abonnementskonserter under herr Järnefelts ledning med
bl. a. en ny symfoni i C-dur af finnen
Sibelius som novitet, konsertföreningens tvenne
konserter under hr Aulin, musikföreningens
första konsert under hr Neruda, hvarvid
uppfördes Bachs H-moll-mässa, samt en
konsert å k. Teatern gifven under hr P.
Viardots ledning med uteslutande franskt
program, upptagande namnen Saint-Saëns,
Charpentier, Debussy m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
