Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Barnet som konstnär. Af Anna Maria Roos. Med 24 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
anna maria roos
art. Att häri se ett uttryck af nedärfd
ras-egendomlighet vore dock kanske
förhastadt; Levinstein anser, att ett tyskt
barn, uppfödt och omgifvet af japansk
konst, också skulle teckna på detta sätt,
hvaremot ett japanskt barn, uppfostradt
i Tyskland, skulle rita som europeiska
barn. Att imitationslusten och
receptiviteten hos barn äro synnerligt stora,
är ju också obestridligt.
Båda dessa författare betona, att när
ett litet barn gör »skrifva» och »rita»
till synonyma begrepp, så är detta fullt
logiskt från dess synpunkt. Ty hvad
ett litet barn afser med sin ritning, det
är just att gifva uttryck åt hvad det vet
och tänker och föreställer sig, det är
icke — mena dessa författare — förrän
vid en mera framskriden ålder fråga
om någon estetisk drift, någon lust
att åstadkomma något vackert. För
min del tror jag, att de båda forskarna
här äro något ensidiga. Den starkaste
och oftast förekommande impulsen hos
ett ritande barn är sannolikt behofvet
att meddela sina intryck och
föreställningar. Men den redan hos helt små
barn framträdande belåtenheten att ha
åstadkommit något »grannt», något
vackert, visar att det också kan vara ett
slags primitivt skönhetsbehof som drifver
dem till deras kluttrande. Att vi inte
tycka det är vackert är en sak för sig.
Men barnet, som kan älska en docka,
hvilken det själf hopsatt af klutar, finna
henne förtjusande och nästan inbilla sig
att hon förstår hvad man talar till henne
— barnet kan också se dolda skönheter
i sina otympliga streck. Har barnet velat
rita något vackert, då ser det också, när
det betraktar sitt verk, den vaga
skönhetsföreställning, som det velat ge uttryck
åt, och fröjdas däröfver. Kerschensteiner
menar väl, att det är oriktigt att säga:
Barnets fantasi supplerar bilden. Nej,
säger han, saken är den, att barnets iakt-
tagelseförmåga är så föga uppodlad, att
det ej märker att dess bild är
ofullständig eller oriktig. Delvis har han nog
rätt häri, men ett faktum är dock att
barn — äfven rätt små barn — oftast
uppfatta, att de bilder, som de vuxna rita
åt dem, äro bättre utförda än deras egna.
De kunna utbrista i förtjusning, när man
ritar åt dem en häst, hvilken genast af
åskådaren uppfattas som en häst, och de
vakna därvid tydligen till medvetande
om att deras egna »hästar» näppeligen
kunna skiljas från hundar. Hvad de allra
minsta beträffar, kan det dock hända att
de äro afgjordt mest belåtna med sina egna
verk — såsom t. ex. den lille blekingske
pys jag i inledningen citerade. Men om
det härvidlag är en tilldiktande fantasi
som supplerar deras egna teckningar eller
om det är bristande verklighetssinne som
spelar hufvudrollen — det tror jag icke
att man kan så kategoriskt afgöra som
Kerschensteiner gör det.
Näst människor äro djur hvad barnen
oftast och helst rita.
Härvid visar det sig ofta, att de utgå
från människogestalten; de rita ett rundt
ansikte med ögon, näsa och mun,
där-bredvid en kropp till formen lik den som
bestås människorna, men placerad
horisontalt och med de fyra extremiteterna
pekande nedåt. Såsom den egentliga
skillnaden emellan människorna och
djuren betraktas sålunda kroppsställningen
— samt svansen. Det händer att barn,
som bli ombedda att rita en gris, först
förklara att de inte kunna det, men så
ta sig för att rita en gubbe och därpå
vända på papperet, så att kroppen får
ett horisontalt i stället för vertikalt läge,
samt slutligen rita till en svans. En lustig
historia om huru en liten flicka ansåg
sig ha tillräckligt karaktäriserat ett djur
genom den plats hon gifvit det, berättar
Levinstein. L. hade bedt henne rita en
fågel, hon ritade något som tydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>