Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Stockholms nuvarande rådhus. Af Sigurd Curman. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
sigurd curman
DETALJ AF EN STUCKPLAFOND I
NORDVÄSTRA FLYGELNS FÖRSTA RUM.
set i besittning för sitt nya ändamål.
Redan dä planerade emellertid
stadsarkitekten Carlberg de södra flyglarnas
utbyggande. Det stannade dock vid blotta
ritningen.
Så kom den stora branden den 19
december 1753, hvilken starkt härjade
det nya rådhuset. Många röster höjdes
för att bygga ett nytt på den gamla
rådhustomten vid Stortorget, och
Carlberg nödgades mot sin vilja uppgöra
förslag därtill. Han ansåg nämligen, att
ett iståndsättande af den brunna
byggnaden vore mycket fördelaktigare och
billigare. Så blef också de styrandes
beslut, och redan i maj 1754 började
arbetet med byggnadens iståndsättande
efter Carlbergs planer, hvilka finnas i
behåll. I december 1755 var arbetet
afslutadt, med undantag af södra flyglarna,
som uppfördes först 1758, äfvenledes efter
ritningar af Carlberg.
Vid denna genomgripande reparation
fick huset den indelning och det utseende
det ännu äger. Rumsindelningen
modifierades väsentligt. Den ursprungliga
stora salen en trappa upp förminskades
och gjordes till magistratens sessionssal.
Äfven andra af de stora rummen
afde-lades i mindre. Slutligen ombyggdes
den öfversta attikavåningen helt och
hållet, hvarvid den höjdes rätt betydligt.
Denna höjning af murarna drabbade
äfven de forna hörntornen, såsom förut
blifvit nämndt.
Det yttre har bibehållits fullständigt
oförändradt sedan denna tid. Och
äfven i det inre finnes det allra mesta i
behåll, ehuru i ett sorgligt förvandladt
skick. I så godt som alla rum finnas
vackert indelade bröstpaneler med
typiska 1700-talsprofiler. Dörrar och
foder stamma nästan alla från denna tid
och visa med sina fina, något strama
profiler, att de sett bättre dagar än den
nuvarande ekimitationen angifver. De
släta, hvita taken begränsas af enkla
men vackert profilerade lister och tryckta
hålkälar, äfven de typiska för
1700-talet. Allt är emellertid nu så sorgligt
öfversåsadt med ekimitation och all
möjlig annan blaskig oljemålning, att man
endast med svårighet kan få en
föreställning om, huru det verkade, då
1700-talets ljusa och läckra färger härskade
därinne.
Ett enda rum gifver oss dock ett
starkt intryck af denna tids
rumsinred-ningskonst, och det är magistratens
sessionssal. Ett utomordentligt vackert rum.
Väggarna helt panelade i enkla, höga
fyllningar, det hela hvitmåladt med
ytterst sparsamma guldlister. Ena
långsidan upptages af fönster, den andra
indelas genom 2 stora kakelugnsnischer
och tvenne dörrar. På norra
kortväggen upptages midtpartiet af en
upphöjning, på hvilken står Gustaf III:s mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
