Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Amerikanska bibliotek och bibliotekssträfvanden. Af Valfrid Palmgren. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
valfrid palmgren
en intelligent och duktig medborgare
finnas inga omöjligheter, intet mål är
honom för högt; hvad en Franklin, en
Lincoln, en Carnegie uppnått, dit de
genom egen duglighet och kraft stigit, det
kan hvilken amerikansk gosse som helst
uppnå, dit kan hvarje amerikansk
medborgare stiga, om han blott är lika
duglig och användbar i samhället som
dessa män. Detta veta och känna
alla amerikanare, men de veta också, att
dessa möjligheter stå öppna blott för
den, som ej skyr mödor och arbete, för
den; som vill och har kraft att som
dessa män skaffa sig verklig bildning. Men
blott få af Förenta Staternas mest
framstående medborgare ha haft tillfälle att på
den vanliga allfarvägen förvärfva hvar och
en sin tids högsta bildning. Men landet
har bjudit dem bildningsmedel genom sina
bibliotek, och de ha förstått att uppskatta
och begagna hvad som bjudits dem.
Härutinnan kan man finna
förklaringen till den förkärlek, som Amerikas
stormän på alla områden hysa för
biblioteken. De veta, att biblioteken skänkt
dem det medel, genom hvilket de blif-
vit i stånd att utveckla sina rika anlag
och därigenom göra till verklighet de
möjligheter, hvilka deras land i så rikt
mått kan bjuda sitt folk.
Sist, men ej minst är
fosterlandskärleken en för amerikanaren utmärkande
egenskap. Fosterlandets välfärd beror af dem
som styra det, medborgarna, valmännen.
Ju högre dessa stå i moraliskt, andligt och
materielt hänseende, desto ljusare ter sig
landets framtid. Därför sträfva
amerikanarna först och främst efter goda
uppfostringsanstalter, goda skolor och goda
bibliotek, och sky icke några
uppoffringar, när det gäller dessa institutioner.
Men i samma mån som bibliotekets
verksamhet varar längre tid och sträcker sig
utöfver större områden än skolans, i
samma mån är också bibliotekets
inflytande större och dess uppgift i
samhället viktigare. I Amerika tveka därför
icke vare sig myndigheter eller enskilda
att understödja och på allt sätt omhulda
denna institution, den mest sant
demokratiska i världen, och hvilken som sitt
mål satt det att uppfostra det
amerikanska folket till goda medborgare.
sagotimma i webster-filialen af new york public library.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
